LO: Därför vill Svenskt Näringsliv privatisera jobbförmedlingen

Svenskt Näringslivs förslag utgår ifrån att företagen rankar Arbetsförmedlingen som den sämsta kanalen för att hitta personal och där 31 procent tycker att det fungerar att rekrytera via Arbetsförmedlingen, en försämring med 17 procentenheter sedan 2015. Arbetsförmedlingen har också lägst förtroende bland svenska myndigheter. Detta enligt Svenskt Näringsliv.

I rapporten Bortom Arbetsförmedlingen har författaren Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert vid Svenskt Näringsliv, studerat hur arbetsförmedling fungerar i Tyskland, Australien, Danmark och Storbritannien. Slutsatsen är att Arbetsförmedlingen ska minska kostnaderna med 15–20 miljarder kronor under nästa mandatperiod och sluta förmedla jobb. Det ska i stället privata aktörer göra, ned Arbetsförmedlingen som uppdragsgivare.

Svenskt Näringsliv presenterade sin rapport på ett välbesökt seminarium tidigare i dag.

En som var med på seminariet var Adnan Habibija, arbetsmarknadspolitisk utredare på LO. Han lät sig inte övertygas av Svenskt Näringslivs argumentation.

– Jag ser att det är en del i en valstrategi med ett uppenbart syfte. Syftet är att bryta upp Arbetsförmedlingen och låta medlemsföretagen (i Svenskt Näringsliv) ta över uppgifterna.

Vilka medlemsföretag tänker du på då?
– Det är bemannings- och rekryteringsföretagen som framför allt är medlemmar i Almega som skulle gynnas av förslaget, säger Adnan Habibija och lägger till:

– Faktum är att de redan kompletterar Arbetsförmedlingens verksamhet genom den upphandlade tjänsten ’Stöd och matchning’. Sist jag tittade fanns det cirka 25 000 arbetslösa i det systemet. Så den privata arbetsförmedlingen finns redan. Svenskt Näringsliv vill nu att företagen helt ska ta över. Så klart ät vi kritiska till det. 
 

Varför är ni skeptiska till att privata företag ersätter förmedlingen?
 – Historiska erfarenheter visar att det inte är mer effektivt med privata aktörer än staten. Ingen forskning pekar åt det hållet. Men faktum är att det blir dyrare. Det har också visat sig att det kan gå riktigt snett, som experimentet med etableringslotsar som skulle locka till sig arbetslösa genom valfrihet och lotsa in dem på arbetsmarknaden. Det ledde till oseriösa och brottslig verksamhet såsom handel med adresser och rekrytering till terrororganisationer. Man lockade med mobiler och Ipads och dessutom prioriterade arbetslösa som man snabbast kunde tjäna pengar på. Och vi vet vad friskolereformen har orsakat för skolan och eleverna – segregation och urholkad likvärdighet. Det är några av anledningarna till varför vi är negativa.

Det brukar heta att Arbetsförmedlingen kostar 80 miljarder men förmedlar nästan inga jobb alls.

Adnan Habibija skriver inte under på den bilden.

– Förvaltningsanslagen, det vill säga kostnader för personal och lokaler, uppgår till cirka 8 miljarder per år, en tiondel av det som Svenskt Näringsliv talar om.

Är Arbetsförmedlingens insats värd pengarna?
– Det kan diskuteras. Men vi ser att man måste lägga mycket mer pengar på rustande insatser, såsom arbetsmarknadsutbildningar där har vi sett en kraftig neddragning de senaste 20 åren. Det behövs snabbfotade utbildningsinsatser så att arbetslösa snabbt får jobb. Det är den typen av lösningar vi behöver när arbetsgivarna skriker efter folk. Det är högkonjunktur och relativt få arbetslösa och då blir det självklart problem med matchningen. Men det löser man inte genom att privatisera Arbetsförmedlingen.