Lärarförbundet anser att skolpengen gör det möjligt för fristående skolor och förskolor att gå med stor vinst, samtidigt som systemet urholkar resurserna för skolor och förskolor som inte strävar efter vinstmaximering.
– Det är välkommet att Lärarförbundet också går in och pratar om skolans organisation och behov av att förändra den. Det har vi pratat om en längre tid. Systemet fungerar dåligt på många olika sätt, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.  
 
Hon vill inte ge klara besked om hon anser att skolpengen ska skrotas.
– Jag tror man måste se över både organisation och hur man fördelar pengar och vem som ska finansiera skolan. Vi vill att staten ska ta ett större ansvar. Lärarförbundets räkneexempel visar precis hur det ser ut. Det är klart att det måste finnas ett sätt att fördela pengar så att det kommer underifrån. I dag kommer de ovanifrån.
Åsa Fahlén lägger till:
– Det måste finnas en regional faktor. Det är lättare att fylla skolorna i Stockholm än på glesbygden. Men om en skola landsbygden tappar till exempel två elever, då  blir kostnaden för skolan lika hög, men intäkterna mindre.
Du vill inte säga att skolpengen ska skrotas?
– Det beror på hur man definierar skolpengen.  Vi tycker inte att kommunerna ska finansiera skolan. Kommunerna kan välja att lägga olika mycket på skolan, beroende på resurser eller hur de prioriterar skolan. Då blir det en ojämlik skola. Så dagens system är inte helt bra.