Lärarnas Riksförbund sågar DNs sågning av Pisa-testet

Dagens Nyheters granskning av hur Pisa-testet speglar kvaliteten i svenska skolor har uppmärksammats av de flesta större medierna, som Expressen och Svenska Dagbladet.  

 

Elever har för Dagens Nyheter berättat att de inte har tagit testet allvarligt och att de har varit trötta på prov efter de nationella proven. Var fjärde niondeklassare på Engelska skolan fick MVG på nationella provet i matematik 2012, men de fick sämre resultat i Pisa än Forshedaskolan i Värnamo där 4, 2 procent av eleverna fick MVG, berättar Dagens Nyheter.

 

Granskningen, skulle kunna flytta hela grunden i den infekterade debatten om resultaten i skolan. En debatt som sannolikt blir en av riksdagsvalets viktigare frågor.

 

Lärarnas Riksförbund köper dock inte Dagens Nyheter granskning utan sågar den på flera punkter:

 

1. DN har undersökt 50 skolor av 209 som deltagit i PISA-undersökningen 2012. Ett misstag Dagens Nyheter gör är att de jämför genomsnittliga resultat i matematik på skolan med Pisa-resultaten för de elever från skolan som deltog. Detta blir missvisande i och med att ett slumpmässigt urval om 30 elever från skolan gör provet.

2.  I Pisa-provet deltar elever födda 1996 vilket innebär att elever i årskurs 8 och i första året på gymnasiet också deltar. Dagens Nyheter gör inga kontroller för detta och deras jämförelser med genomsnittliga betyg- och NP-resultat blir missvisande.

 

3. Dagens Nyheter jämför andel elever som nått högsta betyg på olika skolor med genomsnittliga Pisa-resultat. Detta blir fel dels genom punkt 1, dels genom att Dagens Nyheter inte gör några kontroller för betygsinflation med mera. Engelska skolan i Bromma skiljer sig från många andra skolor i landet på flera sätt.

4. Att jämföra resultat på nationella prov är vanskligt. Dels rättas de mycket olika mellan skolor (Skolinspektionen, 2012-13), dels varierar de mycket i svårighetsgrad över tid, vilket leder till att resultaten varierar mellan åren och är ojämförbara.

 

5. Eleverna kan mycket väl vara provtrötta, men Dagens Nyheter drar alldeles för lättvindiga slutsatser om dess eventuella betydelse. För det första har de nationella proven för berörda elever, i jämförelse med föregående kullar, inte ökat så explosionsartat som Dagens Nyheter ger sken av. Det är till exempel nonsens att räkna varje delprov var för sig, de flesta proven har innehållit delprov under mycket lång tid. För det andra bygger det på antaganden om att alla elever skulle vara lika mycket ”mer” provtrötta i denna årskull än föregående kullar som gjort Pisas-tester. Vem vet hur provtrötta elever födda 1991 eller 1988 var?

6.  Det finns också många andra källor som tyder på att svenska elevers matematikkunskaper försämrats. Till exempel Timss 2008 och KTHss analyser av nybörjarstudenters kunskaper över tid.