Det är förbjudet att göra reklam för receptbelagda läkemedel i Sverige. Läkemedelsverket anser att företaget Boehringer Ingelheim har gått över gränsen med ett pressmeddelande de skickade ut i maj. Om inte pressmeddelandet tas bort från företagets hemsida bötesfälls bolaget omedelbart med 750 000 kronor. Boehringer har överklagat, men Läkemedelsverket står på sig och skickade i går ärendet till förvaltningsdomstolen som nu får avgöra om Läkemedelsverkets bedömning är korrekt. 
– Vi bedömer att det här pressmeddelandet är marknadsföring. Läkemedelsbolagen har inte rätt att publicera information med syfte att öka försäljningen och användningen av ett receptbelagt läkemedel, det menar vi att företaget har gjort i det här fallet, säger Ragnhild Johnsson, utredare på Läkemedelsverket till sajten Dinamediciner.se
Fallet med Boehringer är det andra på kort tid. Tidigare har ett läkemedelsbolag dragit tillbaka sin pressinformation efter påpekande från Läkemedelsverket. Detta utan att läkemedelslagstiftningen har ändrats, berättar Pär Tellner, etikansvarig på LIf.
 – Verket har gjort en omtolkning av lagen. Det finns ingen ny lagstiftning som motiverar detta.
Lagen säger att receptbelagda läkemedel inte får marknadsföras till allmänheten.
– Det som har hänt nu är att Läkemedelsverket börjar se journalister som allmänhet.
 
Hur påverkar detta era medlemmar?
– De kan inte kommunicera med journalister om sina produkter. Det tycker vi är konstigt.
 
Pär Tellner fortsätter:
– Konsekvenserna är att man begränsar journalisters tillgång till information från företag. Även när det verkligen handlar om nyheter blir det svårt att komma fram. Det strider dessutom mot börsreglerna att inte informera om börsdrivande händelser.
 
Kan även telesamtal till journalister förbjudas?
– Ja, om bestämmelserna tillämpas fullt Se man samtalet som marknadsföring kan det också stoppas. Men bevisfrågan blir ju svår.
 
Vad säger medlemmarna?
– De förstår inget av detta. De är chockade. Får Läkemedelsverket rätt i domstol, då begränsas man verkligen möjligheten att kommunicera med journalister.
 
Kenneth Nordback, chef på rättsenheten på Läkemedelsverket ger sin syn:
– Vi är skyldiga att genomföra läkemedelslagstiftningen där vi har infört EU-direktiv. De har varit i kraft några år, men har inte överklagats förrän nu.
 
Så ni har påpekat pressmeddelanden tidigare?
– Inte ofta, men det är inte första gången. Vi har inte ändrat ståndpunkt nu utan har överlämnat ärendet till förvaltningsrätten som tar ställning till om vi har grund för vårt beslut.
 
Hur kommer ni fram till att allmänheten är samma sak som journalister?
– Läkemedelslagen skiljer på två sorters reklam. Reklam till föreskrivare av läkemedel och reklam till allmänheten. I direktiven finns alltså bara två kategorier, föreskrivare och allmänhet. Då kan vi inte placera journalister i föreskrivargruppen.
 
Ser vi en krock mellan två lagrum, läkemedelslagstiftningen och tryckfrihetsförordningen?
– Nej. Den är beaktad när man implementerade lagstiftningen. På hälsoområdet går det att inskränka på yttrandefrihet genom lag. 

En längre version av artikeln finns i Dagens Opinions veckomagasin Veckans Brief.