Hanteringen av regeringens nya rökförbud får kritik från kommunalråd: ”ett klåfinger utan dess like”. Nu väcks förslag på dispens. Det visar en kartläggning, beställd av Convenience Stores Sweden.

Mitt i sommaren inträder en ny tobakslag som medför utökade tillsynsuppgifter för landets kommuner. Rökfria uteserveringar och entréområden till butiker, krogar och köpcentra är en nyhet. Ansvaret för att rökförbudet upprätthålls har regeringen skickat vidare till den enskilde krögaren, kaféägaren eller den som ansvarar för butikslokalen som nu också behöver köpa en licens för att sälja tobaksvaror. På kommunal nivå växer irritationen mot hanteringen av den nya lagens oklarheter. Riksdagen delegerar sin oreda till kommunernas tillsynsenheter och näringsidkarna som ska ansvara för att rökförbudet efterlevs.

En tidigare undersökning har visat oro bland restaurang- och krogägare inför den nya lagen. Två av tre krögare tror att verksamheten kommer att påverkas negativt när de nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Oklarheter kring rökförbudets räckvidd och ansvarstilldelningen samt en oro för att kommuner inte ska hinna hantera bygglovsansökningar av interiöra rökrum är några av farhågorna.

En undersökning bland ett tjugotal kommunalråd i landet för att stämma av om näringsidkarnas oro även delas av de styrande i kommunerna visar att så är fallet.

Rundringningen visar att en majoritet av kommunalråden öppnar dörren för att en övergångsperiod eller dispens införs, dels för att klargöra regelverket för rökning utanför entréer på allmän plats, dels att kommunerna ska hinna hantera de bygglovsansökningar för rökrum som kommer in.  Ett av kommunalråden säger att ”det är rimligt att man beviljar dispens om det inte finns rätta förutsättningar när rökförbudet träder i kraft. Eftersom det även finns utmaningar inom kommunen med regelverket så bör man ha en inkörningsperiod fram till att allt samordnas mellan kommun och krögare”.

Problematiken med var gränsen går mellan restaurangägarens tillsynsansvar vid entréer och när allmän plats träder in är något som flera kommunalråd lyfter fram. Ett kommunalråd säger att det är ett stort åtagande som staten har lagt på kommunerna och enskilda företagare. Han menar att social- och miljöförvaltningen som ska samverka kring tillsynen bedömer att beredskapen inte är helt säkerställd.

Kritiken mot det nya rökförbudet är något som tidigare delats av besöksnäringarnas organisation Visita, som säger att det är ”djupt beklagligt” att socialutskottet inte har tagit till sig av den kritik som bransch- och arbetsgivarorganisationen har framfört. Visitas chefsjurist Stefan Lundin säger att ”rökförbudet inomhus på restauranger har gått bra att genomföra tack vare att företagen har kunnat hänvisa rökande gäster till uteserveringen. Om detta förslag blir verklighet försvinner den möjligheten och företagen tvingas lägga tid och resurser på att övervaka att gäster inte röker på uteserveringarna”.

Just otydligheten och det ansvar som vilar på den enskilde näringsidkaren är en kritik som har framförts av flera kommunalråd. En av dem i undersökningen menar att det nya lagen är ofullständig och säger: ”Om riksdagen stiftar en ny lag så är det de som skall ta ansvar för det och reglera den. Hela lagen är ett klåfinger utan dess like”.

En kritik som riktas mot det nya rökförbudet är det ansvar som vilar på näringsidkarna att kontrollera att inga röker utanför entréområden.

Länsstyrelsens tillsynshandläggare i Västra Götaland säger till Göteborgs-Posten bland annat att det ligger på företagaren att avvisa personer som inte följer rökförbudet. Men lagen säger något helt annan; som näringsidkare har du endast rätt att tillrättavisa, men avvisning från plats får endast utföras av polis eller ordningspersonal. En näringsidkare säger till Svenskt Näringsliv att han ifrågasätter den ofrivilliga rollen som ”rökpolis”. Frågan är om det var socialdepartementets avsikt från början – att lägga den praktiska delen av en svårtillämpad regel i knäet på företagarna.

Flera restaurangägare har även varit kritiska till den uppmaning som Länsstyrelsen i Stockholm gick ut med att gäster skulle anmäla krogägare som bryter mot rökförbudet. Till det orimliga hör att krögarna ska ansvara för att rökförbudet efterlevs utanför den mark man disponerar samtidigt som de inte får avvisa några gäster som röker eftersom det är förbehållet polisen eller ordningsvakt.

Sofia Stigmar, jurist på Svensk Handel, är i grunden positiv till att rökningen ska minska, men även hon betonar att lagen minst sagt är problematisk. Hon menar att näringsidkarna redan i dag måste hantera många samhällsproblem och att det är orimligt att de nu även måste kliva in i rollen som rökpoliser.  ”De ska informera, kontrollera och tillrättavisa människor som bryter mot rökförbudet. Men de har inga rättigheter för motsvarande område och det tycker inte vi är proportionerligt”, säger hon.

Lagstiftningen som allt att döma kommer träda i kraft den 1 juli är något som kommunerna måste tillämpa. Nu inväntas riktlinjer som Folkhälsomyndigheten ska presentera under maj månad. Om dessa kommer att lösa de frågor som både företagare och kommunföreträdare har ställt återstår att se. Bygglovsansökningar om rökrum kräver sin tidshantering oavsett vad myndigheten ger för besked. Om det överhuvudtaget skulle bli tal om en dispens, beroende av hur kritiken från Kommunsverige utvecklas, är det upp till riksdagen att fatta beslut om en lagändring.

Kartläggning är beställd av Convenience Stores Sweden (tidigare Svensk servicehandel).
Vill du också beställa en undersökning? Läs mer här