Journalist och komdirektör i ordkrig om Honungsfällan

Thomas Backteman har flaggat för att författarna till boken Honungsfällan (Albert Bonnier) skulle stämmas om boken kom ut.  Nu när boken är utgiven stänger han inte den möjligheten.
Honungsfällan, skriven av Lars Berge och Axel Gordh Humlesjö berättar storyn om hur Swedbank utnyttjades av ryska intressen för penningtvätt och utsattes för risker på grund av hur bankens ledning agerade.

En huvudroll i boken spelar Swedbanks förra koncernchef Michael Wolf. Han har anlitat   Thomas Backteman som strateg inför publicering av boken. Thomas Backteman har inte hymlat med att det skulle kunna bli tal om att stämma författarna för förtal och flera jurister har varit inkopplade.

Vad tycker då Thomas Backteman om boken, nu när den har kommit?

– Jag har faktiskt inte själv läst den, säger han och lägger till:

– Boken har inte fått särdeles mycket uppmärksamhet. Det är väl bra att det är så.

Vilket läge befinner ni er i, du och Michael Wolf?
–  Vi har ju haft en dialog med förlaget. Nu är den dialogen avslutad. Där befinner vi oss nu. Boken har inte fått överdrivet goda recensioner och de är också i linje med det vi påpekade för förlaget, att historierna inte är verifierbara och att det är svårt att ta ställning till uppgifter om personer, anonyma personer i Tyskland som visar underlag man inte har tillgång till och inte kan verifieras.

Vad blir ert nästa steg?
– Det återstår att se. Nu är boken publicerad. Nu få vi se lite. De tär en fråga för de jurister vi har att se om det finns skäl att göra något.

Hur har ni haft det under tiden boken skrevs?
– Vi har ju inte vetat om det ska bli någon bok förrän ganska sent. Vi har inte tyckt att det finns underlag för en bok. Nu har man publicerat en bok med ganska tunt innehåll. Det är vad det är.

Hur ser du på den mediala uppmärksamheten kring boken?
– Med tanke på hur mycket boken marknadsfördes kan man tycka att den inte fick så mycket publicitet och de recensioner jag har läst har varit ganska negativa överlag.

Tänker du läsa boken själv?
–  Nej, jag tycker inte att den förtjänar den tid det tar att läsa den. Jag har läst de avsnitt som har berört Michael (Wolf), jag misstänker att det inte är någon större del av boken.

Axel Gordh Humlesjö, som skrev boken med Lars Berge, ger en annan bild.

–  Konsulter som Thomas Backteman är en av anledningarna till att pr-världen har dåligt rykte bland journalister, eftersom respekten för sanningen är så begränsad. Den som söker i mediaarkivet ser att Honungsfällan är den mest omskrivna fackboken senaste tiden, mest sålda i maj och har fått fina omdömen i en majoritet av recensionerna hittills.

Axel Gordh Humlesjö utvecklar:

– Jag är också glad att medierna uppmärksammat bokens tillkomsthistoria: i recensionen i Sydsvenskan står det ’Lika läsvärd som boktexten är den utförliga källförteckningen med kommentarer över 50 sidor. Den har varit särskilt viktig eftersom författarna och förlaget har mottagit hot om stämningar inför publiceringen. Också det ett illavarslande tecken på hur yttrande- och pressfrihet – ett stolt svenskt arv sedan 1766 års tryckfrihetsförordning – undermineras i ett klimat av förakt mot fakta och sanning. En antidemokratisk vind från öst’.

Thomas Backtema hävdar vidare att det som sägs om boken är att den driver teser den inte kan bevisa. Kommentar?
– Tesen är ingen tes, utan ett existerande faktum: under bland annat Wolfs ledning blev Swedbank övervakat av FSB som inhämtade kompromat samtidigt som banken tillät ryska oligarker att tvätta pengar i en omfattning som saknar motstycke. Att en av bankens högsta chefer köpte sex och gifte sig med en rysk prostituerad med koppling till FSB och därmed exponerade banken för en enorm risk är heller ingen tes, utan faktum. Under Michael Wolfs ledning var sådant riskbeteende en del av företagskulturen, och detta är det nya med boken: hur kulturen på banken möjliggjorde den historiska penningtvätten.  Det är heller ingen tes att detta beteende skapat stor oro hos de myndigheter som har till uppgift att värna Sveriges säkerhet i en allt farligare omvärld. Det är faktum.

Vilka reaktioner har ni fått?
– Vi är väldigt glada över att boken gick rakt in på förstaplatsen som bäst sålda fackbok. Också glädjande är de många reaktionerna från personer som är kunniga på den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten som menat att boken är ett viktigt bidrag för att förstå det moderna Ryssland. Den tidigare Säpo-rådgivaren och underrättelseexperten Joakim von Braun skriver till exempel att:  ’Denna bok är unik på många sätt eftersom få författare lyckas beskriva FSB:s verksamhet som fått direkta återverkningar i väst’.

Har ni hört något från teamet som sköter Michaels Wolfs juridiska processer och krishantering?
– Nej, ingenting direkt till oss. Men jag hade gärna mött honom (Thomas Backteman) i en debatt. 2013 lyckades Backteman döda en viktig publicering genom att hota en rad medier med stämningar om grovt förtal. Och det är fortfarande den allvarligaste frågan för honom personligen som han borde svara på. I boken avslöjar vi att Backteman bluffade när han dementerade Dagens Opinions uppgifter om det varit möten i bankens toppskikt rörande Michael Wolfs privatliv.   Han sa då: ’Det är en fullständigt idiotisk och felaktig uppgift’.

Axel Gordh Humlesjö berättar vidare:
– I själva verket ledde frågorna om Wolf till en kris i bankens topp och ett flertal möten. Vice ordförande Lars Idermark var djupt oroad och diskuterade ämnet med flera styrelseledamöter som ansåg att vd var en säkerhetsrisk. Anders Sundström gav till och med order till säkerhetsexperter att spionera på Michael Wolf. Men Thomas Backteman skrämde medierna till att backa.

Vad händer annars runt boken?
– Den säljer väldigt bra och nu är jag och Lars ute och träffar läsare. Det är otroligt kul. Boken har också fått fina vitsord av grävande journalister i USA, Storbritannien och Tyskland där den här historien om Swedbank blir ett konkret bevis för ryska säkerhetstjänstens strategi att infiltrera den västerländska bankvärlden.

Honungsfällan kan rentav ha fått draghjälp av teamet runt Michael Wolf, anser Axel Gordh Humlesjö.

–  Om det bara vore uppmärksamhet som räknades så skulle vi ju kunna tacka Team Wolf för deras pr-piruetter men det handlar om frågor som är alldeles för viktiga och då blir deras desinformation ytterligare ett exempel på hur illa det faktiskt var i Swedbank under deras ledning.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk