John Hassler uppskjutet – klimatpolitiken vi väntar oss

John Hasslers uppdrag har varit att ”Ta fram övergripande principer för hur en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik kan utvecklas som gör det möjligt för Sverige att nå sina åtaganden på EU-nivå till 2030 samt skapa förutsättningar för att nå Sveriges etappmål och långsiktiga klimatmål om noll nettoutsläpp senast 2045.” Det tycks som att han lägger förslag också utanför detta uppdrag. Detta förväntar vi oss:

* En sammanställning och översiktlig utsläppsberäkning av EU:s krav på medlemsländer inom Fit for 55. Den lär visa att Sverige kraftigt och snabbt måste minska utsläppen från transportsektorn, särskilt om vi inte kraftigt vill begränsa jord- och skogsbrukets möjligheter vilket LRF varnar för.

* Förslag att stryka alla Sveriges nationella klimatmål, som Hassler menar är ineffektiva. Detta trots att John Hasslers uppdrag uttryckligen är inom målen, och trots flera mycket omfattande upprop för att behålla 2030-målet från näringsliv, fackförbund och kyrka. Hur regeringen tar emot detta blir mycket intressant. Vill man stöta sig med näringslivet eller är det tvärtom värdefullt för L och M att markera mot SD genom att stå upp för klimatmålen? Regeringsförklaringen kanske ger en ledtråd; ”Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen”.

* Förslag på operationalisering av omställningen med avgränsade mål för elfordon och laddinfrastruktur. Det kan verka ologiskt att inte vilja styra utsläppsminskningar till transportsektor, men väl precisera vad som ska ske inom sektorn, men John Hassler ser dem snarast som indikatorer ungefär som 2030-sekretariatets befintliga. Det kan vara välkommet – men svårt att veta vad de ska användas till om målet de styr mot tas bort.

* Utpekande av vissa styrmedel som effektiva beståndsdelar för framtiden. Vi räknar med att John Hassler lyfter fram reduktionsplikten ungefär som Riksrevisionen som slog fast att ”Reduktionsplikten har förutsättningar att bidra till framför allt målet för inrikes transporter till 2030 till rimlig kostnad, jämfört med andra sätt att nå det målet. ”Hur regeringen tar emot detta blir spännande; rekordsänkningen till 6 procent har ju precis lagts fram som proposition men regeringen slår i samma propp fast att efter år 2026 ska plikten bidra till att klimatmålen nås.

* Nya uppdrag. John Hassler väntas föreslå att Miljömålsberedningen ska ta fram nya klimatmål, trots att dess tidigare förslag till kompletterande klimatmål inte alls förverkligats. Han önskar också en bred energiöverenskommelse, vilket regeringen tidigare avvisat men Busch de facto försiktigt påbörjat. Han vill liksom Klimatpolitiska Rådet återinrätta det klimatkabinett under statsministern som fanns under Löfven-Lövin och vill inrätta en parlamentarisk kommitté kring elektrifiering av transportsektorn; varför bara denna del av omställningen ska styras på detta sätt är oklart.

* Förslag om köp av utsläppsrätter inom EU, där Hassler slår fast att det kan vara kostnadseffektivare att köpa utsläppsrätter från t.ex. Bulgarien än att själv minska utsläppen. Bland annat Naturvårdsverket varnar för att det kanske inte finns utsläppsrätter att tillgå, eller att de blir mycket dyra och att dessa miljarder kan vara vettigare att använda i svensk ekonomi än att skicka till Bulgarien.

* Parisavtalets artikel 6 för finansiering och tillgodoräknande av utsläppsminskningar i utvecklingsländer, väntas Hassler lyfta fram, i linje med Sverigedemokraternas önskan att göra ”mindre hemma och mera borta”. Men också Sveriges klimatlag med nettonoll 2045 slår fast att upp till 15% av utsläppsminskningarna kan ske utomlands och Energimyndigheten har skrivit avsiktsförklaringar med bland annat Nepal om detta, så en precisering av hur det ska gå till bör vara välkommet.

* Kritiska resonemang kring svensk koldioxidskatt, som enligt Hassler spelar ut sin roll när EUss utsläppshandel täcker in alltmer av utsläppen. Men Fossilfritt Sverige, Teknikföretagen och många andra ser skatten som en central pusselbit i klimatarbetet, så troligen tassar Hassler försiktigt här.

* Resonemang om tryggheten i EUs nyligen satta mål; Hassler tycks lita på att Fit for 55 och all klimatlagstiftning som nu slutförs på EU nivå står sig även efter EU-valet i juni och en ny, troligen mindre klimatdriven EU-kommission nästa höst. Andra, inklusive jag själv, är oroade för en backlash och Hassler bör förklara varför han inte ser behovet av hängslen från EU och livrem från Sverige.

3-4 graders uppvärmning som optimalt och speglar i rymden istället för nationell klimatpolitik har John Hassler skrivit om förut, men räkna inte med att det kommer med nu, det skulle riskera att ta fokus från andra delar av utredningen som har mer av politisk realism.

En samlad bedömning får avvakta till John Hasslers utredning faktiskt är presenterad och regeringen har gett sin första kommentar. Men redan nu ser vi att det kommer att finnas såväl sånt som klimatdrivet näringsliv kan ställa sig bakom, som sådant som främst applåderas av regeringens samarbetsparti.

Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet och klimatlobbyist

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk