Energiproducenterna gillar energiöverenskommelsen – men inte allt

"Vi välkomnar att en bred parlamentarisk överenskommelse om Sveriges framtida energipolitik har uppnåtts. Den ger oss den förutsägbarhet vi behöver. Slopandet av effektskatten är en viktig förutsättning för att vi ska kunna överväga de investeringar som behövs för att säkerställa långtidsdrift av våra kärnkraftsreaktorer som togs i drift på 1980-talet", skriver Magnus Hall, vd för Vattenfall, på dt statliga energibolagets hemsida.

Han garanterar dock inte fortsatt drift av Vattenfalls kärnreaktorer.
 

"Lönsamheten är en utmaning även med borttagen effektskatt. De låga elpriserna pressar alla energiproducenter och vi fortsätter att fokusera på att ytterligare sänka produktionskostnaderna", kommenterar Magnus Hall.

Den sänkta fastighetsskatten för vattenkraften innebär att Vattenfall kan öka investeringarna i den. Målet om att alla elproduktion ska vara förnybar 2040 innebär att kraftöverföringssystemet behöver förbättras, anser Vattenfall.

"Den kraftiga ökningen av förnybar energiproduktion behöver kombineras med väsentligt utökad kraftöverföring mellan Sverige och andra länder. Vattenfall ser gärna att Energikommissionen preciserar planen för detta, skriver Magnus Hall.

Vattenfall efterlyser även "tydlighet kring utvidgat nordiskt samarbete, gemensam syn på långsiktig leveranssäkerhet och ett stödsystem för förnybar energiproduktion som ger förutsägbarhet om årlig tillväxt och minskar investerarnas risk".

Även Eon "välkomnar" energiöverenskommelsen.

"Uppgörelsen ger ett antal viktiga svar på frågor vi har haft kring det svenska energisystemets utveckling mot ökad förnybarhet. Men jag hade förväntat mig en tydligare helhetsbild. Det är viktigt att Energikommissionen nu tar sig an uppgiften att tydligt beskriva hur förnybarhetsmålet ska uppnås med bevarad konkurrenskraft och systemstabilitet. Den här överenskommelsen behöver därför analyseras närmare innan vi fullt ut kan se vad den innebär för svensk elförsörjning", skrivr Jonas Abrahamsson, vd för Eon, på bolagets hemsida.

Eon vill ha mer besked om förnybart.

"Dagens besked om att certifikatsystemet för förnybar elproduktion utökas med 18 TWh och förlängs till 2030 är bra. Eon förespråkar ett stödsystem baserat på auktioner (CfD), vilket skulle förbättra möjligheterna för investeringar i Sverige. Eon ser en kapacitetsmarknad som en möjlig lösning för att säkerställa leveranssäkerhet genom planerbar elproduktion, samtidigt som arbetet med smarta lösningar för flexibel elanvändning och energilagring behöver intensifieras. Den underlagsrapport som Energikommissionen ska ta fram blir därför väldigt viktig."

Eon, som driver verken i Oskarshamn, tycker att slopandet effektskatten på kärnkraft på två år har en "avgörande betydelse".

"Vi ser nu en realistisk möjlighet att fullfölja nödvändiga investeringar för möta kravet på oberoende härdkylning till år 2020. Samtidigt hade vi hoppats på att subventionerna till mogna kraftproduktionsslag skulle upphöra och därmed möjliggöra en effektiv marknad med pris på koldioxid som det kraftfulla styrmedlet", skriver Jonas Abrahamsson.

 

-Vi kommer givetvis nu att analysera helheten och utifrån den bedöma hur vi på ett konstruktivt kan utveckla elmarknaden för våra kunders bästa, säger

Birgitta Resvik, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige anser att utfasningen av effektskatten på kärnkraft är "central". Hon gör även tummen upp för utökade placeringsmöjligheterna i kärnavfallsfonden och att det utreds om förändringar av drifttider.

Fortum gillar också att fastighetsskatten för vattenkraft sänks.

"Vi ser mycket positivt på att fastighetsskatten på vattenkraft kommer att sänkas till motsvarande nivå som för andra fastigheter, det vill säga 0,5 procent på fyra år. Detta kommer få betydelse för investeringar och vattenkraftens fortsatta utveckling. Vi hade även gärna sett tydligare initiativ i frågan om att värna men även utveckla vattenkraften, skriver Birgitta Resvik på Fortums sajt.

Dock tycker Fortum att det återstår en del frågetecken:

"Vi behöver främst värdera hur det nya målet för ny förnybar produktion efter 2020, på 18 TWh, kommer påverka prisbildningen på marknaden. En marknad är beroende av en balans mellan utbud och efterfrågan och marknaden är generellt bra på att skapa denna dynamik själv. Därför är det av vikt hur bland annat utformning av kvotkurvor kommer att se ut."

Fortum, liksom Eonm hade hellre använt priset på koldioxid som styrmedel på elmarknaden.

"Vi hade även hoppats på att vi efter 2020 hade kunnat klara oss utan specifika stöd till mogna kraftproduktionsslag. Redan idag är landbaserad vind det billigaste produktionsslaget att bygga."

OX2, som är ett energibolag inom förnybar energi, "välkomnar" också energiöverenskommelsen.

"Det nya målet att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion år 2040 är ett  historiskt vägval som innebär att förnybar el successivt kommer att ersätta den åldrande kärnkraften, skriver Linda Burenius Magnusson, OX2 pa-chef på den egna sajten.

Dock tror OX2 att målet blir svårt att nå.

"En ambitionsnivå på 18 TWh fram till 2030 räcker inte för att nå målet om en helt förnybar elproduktion år 2040", skriver Linda Burenius Magnusson.

OX2 anser att det måste byggas ut 50 TWh förnybar elproduktion år 2021-2040.

"Inför förhandlingarna var regeringens mål ett 100 procent förnybart elsystem i Sverige om 20 år, alltså år 2036, medan Vänsterpartiet och Centerpartiet vill ha ett helt förnybart energisystem år 2040 och Kristdemokraterna vill ha det ’på sikt’, skriver OX2.

Linda Burenius Magnusson anser att det är en "historisk framgång att Centerpartiet fick med sig Moderaterna och Kristdemokraterna på målet om ett förnybart elsystem år 2040".

Energiföretagen Sverige skriver på sin sajt att "en viktig milstolpe har passerats".

"Det är viktigt att målet har satts på lång sikt så att omställningen kan ske på ett kontrollerat och samhällsekonomiskt effektivt sätt", kommenterar Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen.

Energiföretagen tolkning av överenskommelsen är att "de akuta hoten kring kärnkraftens framtid tycks ha eliminerats" och att vattenkraften "både ska värnas och utvecklas" och att dessa energikällor "svarar för cirka 90 procent av svensk elförsörjning".

"Vi ser nu fram emot det återstående arbetet inom Energikommissionen och hoppas på att marknadens aktörer även fortsatt får möjlighet att delta i en nära dialog", skriver Pernilla Winnhed.