I ett hörn står en global industri som med kraft driver opinion för att legalisera cannabis. I ett annat hörn trappar kriminella gäng upp sina narkotikaaffärer. Men någon stor opinionsbildning mot användandet av narkotika från samhället går inte att sikta. Veckans Brief har försökt reda ut hur det fungerar genom att prata med tre organisationer som begränsade resurser försöker mota narkotikaoffensiven.
IOGT NTO kanske mest förknippas med opinionsbildning i alkoholfrågor, men har fått upp ögonen även för narkotika, berättar Lucas Nilsson, nytillträdd ordförande på IOGT NTO.
– Vi ser att det som händer i vår omvärlds är ganska oroväckande. Dels ser vi en narkotikaindustri växa fram på andra sidan Atlanten med legalisering av cannabis i flera delstater. Industrin gör allt för att montera ner eventuella regleringar och skydd för folkhälsan. Vi kan se att trenden sprider sig till Europa. Det är en utveckling vi måste stävja.
Även i Sverige förändras förhållningssättet till narkotika, anser Lucas Nilsson.
– Narkotikakonsumtionen är låg i Sverige och den ökar marginellt, men så ser vi ett ganska kraftigt attitydsskifte bland unga. Det har att göra med att det preventiva arbetet har minskat. Men vi måste stävja utvecklingen från samhällets sida och bli bättre på att informera så att vi inte tappar en generation till en tillåten syn på narkotika.
Vem borde göra jobbet?
– Det är hela samhället. Det finns ett antal organisationer som jobbar med narkotikafrågan. Vi jobbar nära med Narkotikapolitiskt center.
Kommer ni att ta initiativ på narkotikaområdet?
– Ja, de tror jag. Vi måste stävja utvecklingen. All drogkonsumtion hänger ihop. IOGT NTO vill ha en värld där droger och alkohol inte hindrar människor från att leva ett fritt och rikt liv. Så vi har tydliga punkter att jobba emot, säger Lucas Nilsson.
Jessica Vikberg är ordförande för religiöst och politiskt obundna Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS. Organisationen har två huvudmål, berättar hon.
– Vi jobbar förebyggande framförallt på gymnasieskolor och hjälper /berättar för /skolledningar med vad man kan och får göra för att för att få en narkotikafri skola. Sedan jobbar vi uppsökande med narkotikapolitiska frågor, bland annat genom att söka upp politiker eller blir inbjudna till utskotten.
Opinionsarbetet sker på klassiskt manér med debattinlägg i vanliga tidningar, medverkan i olika medier och Almedalsveckan. I september kommer RNS även att finnas med på Demokratidagarna i Göteborg. Sedan två år jobbar Jessica Vikberg även med Narkopodden där hon samtalar med olika människor. Podden har hittills haft 33 000 lyssnare och kommer med nya avsnitt var tredje vecka. Magnus Rosén, tidigare basist i Hammerfall har gjort musik till podden.
– I podden kan vi prata om hur det är att växa upp med en mamma som är narkotikaberoende eller hur det är att ha barn som är beroende av narkotika. Jag ställer frågor, så har vi lugna samtal och man får lyssna lite mellan raderna. Senast pratade vi om kokain med Mattias Voltaire, som i dag är behandlare om hur han till slut slutade med kokain efter 15 år. Avsnitten om cannabis drar många lyssnare. Jag får respons från hela landet vilket ofta leder till nya gäster.
RNS driver också tidningen Narkotikafrågan och har sedan ett tag en ny mer mixad styrelse.
– Vi försöker förnya oss visuellt och föryngra oss. Vi måste få med oss nästa generation. En av de viktigaste delarna för att bädda för framtiden är att det kommer unga människor som vill jobba med frågorna. Vi har en ungdomsredaktion och ungdomar med i podden.
RNS samverkar med andra föreningar, bland annat med föräldraföreningar och har många idéer på att nå ut till fler. Men resurserna är knappa.
– Vi är just nu två heltidsanställda och en deltidsanställd, resten arbetar ideellt förutom våra föreläsare som får ersättning av oss eller de som bjudit in. Själv är jag tjänstledig från Tullverket. Vi har behov av fler personer så jag får mer tid att debattera. Från början var RNS noga med att bara ta emot stöd från genom medlemmar och företagsvänner. Sedan några år får vi lite från Socialstyrelsen.
RNS består av en riksorganisation och lokalföreningar och nätverkar med föräldraföreningar, Svenska Narkotikapolisföreningen mfl.
– Vi ska vara en arena och ha människor med oss från norr till söder.
Har ni övervägt att kampanja?
– Ja. För att nå en yngre målgrupp har vi haft kampanjer på Instagram och TikTok. Vi fick nyligen drygt 500 000 klick på vår kampanj #Drogkurage på Tiktok.
Kända influerare fick berätta om varför de skippar droger. Det gick att klicka sig till en längre film.
– Vi har haft en film på Instagram med Åtta myter om Cannabis, med information som slår hål på de vanligaste myterna om cannabis..
RNS vill påverka ungas syn på narkotika.
– Attitydförändringarna är skrämmande. Det kommer in mycket narkotika, det finns på gatorna. Man vill normalisera cannabis. Kända personer gör reklam för CBD-olja i kosmetika och helt enkelt få cannabis att verka som en ofarlig planta. Det ser jag som steg till normalisering och liberalisering. Jag kontaktade Glenn Strömberg, min stora fotbollsidol, som gjorde reklam för snus med CBD-olja för att fråga om han är medveten om vad han gör, säger Jessica Vikberg och fortsätter:
– Det finns mycket dold reklam för cannabis i reklam för skönhetsprodukter, i vanliga damtidningar eller i filmer både amerikanska och svenska. Samma dag som Bonusfamiljen skojar om någon cannabisprodukt kan jag bli uppringd av en förtvivlad förälder som har tappat kontakten med ett barn som har börjat med cannabis.
Varför gör ingen kommunikation där man kopplar ihop köp av narkotika med framväxten av de kriminella nätverken?
– Vi har gjort det men kanske inte tydligt nog. Det finns många skäl att inte använda exempelvis kokain. Att inte stödja den undre världen är ett viktigt skäl men det finns så många fler. Att vara småbarnsföräder och snorta kokain på helgen gör dig inte till en bättre förälder. Ditt hjärta tar allvarligt stryk av kokain för att ta ett par exempel. Jag menar att man inte bara ska hänga upp det på argumentet att man stödjer den undre världen för då kommer ju motargumentet att man skulle få köpa narkotika på Systembolaget eller Apoteket som en del tycker.
Jessica Vikberg resonerar vidare:
– Narkotika tenderar aldrig att bli en stor valfråga, även om kriminaliteten kommer att bli det. Då får man använda sig av sambanden. Tack vare Encrochat vet vi mer om hur genomrutten den undre världen är och hur man ser på människoliv på den marknaden. Men om vi inte får med oss föräldrarna förlorar vi. Vi måste försöka få föräldrarna att vara tydliga och engagerade. Vi behöver hjälpa invandrarfamiljerna med ensamföräldrar och där man kanske inte förstår språket. Vi behöver ha fler pappor engagerade. Då kommer det sakta men säkert bli bättre.
Narkotikapolitiskt center, NPC, är ett ”hyfsat nytt nätverk”, som chefen Peter Moilanen beskriver det.
– Det bildades för 2,5 år sedan av ett antal organisationer knutna till nykterhetsrörelsen, som IOGT NTO och studieförbundet NBV. Vi är ett svar på att nykterhetsrörelsen diskuterade narkotikafrågan och kom fram till att den var viktig och skulle komma som något att arbeta mer med.
NPC har ett flertal organisationer i styrgruppen och som på olika sätt bidrar till verksamheten, exempelvis Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, Blå Bandet, Ungdomens Nykterhetsförbund, Föräldraföreningen mot Narkotika, FMN; Kriminellas Revansch i Samhället, Kris, Anhöriga Mot Droger, Svenska Frisksportförbundet, Frisksportens Ungdomsförbund och Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkbildning. Organisationerna går in med pengar eller personal.
NPC ska fungera som en tankesmedja, vara folkbildande och nätverksbaserad.
– Vi jobbar med analys, debatt och folkbildning, säger Peter Moilanen och utvecklar:
– Som tankesmedja ska vi tänka nytt och se andra perspektiv. Nätverket handlar om att samla resurser, det är jag som är anställd på heltid. Folkbildningen är knuten till studieförbundet NBV och riktar sig till alla som vill lära sig om narkotika, vare sig det är oroliga föräldrar eller medlemmar i nykterhetsrörelsen.
Peter Moilanen tycker att kunskapen om narkotika sviktar samtidigt som det finns krafter som driver på för att avdramatisera narkotikabruk.
– Många vet att narkotika inte är något att ha men har endast ’mamma har sagt att det är farligt’ som argument. I dag används narkotika i Netflix-serier i Sverige och cannabis legaliseras i andra länder. Då behöver vi bli bättre på folkbildning.
NPC försöker få fram analyser och perspektiv som inte alltid syns i media.
– Det kan till exempel handla om Portugal som avkriminaliserade narkotika (för 20 år sedan) och så gick dödstalen ner, vilket ryms i debatten. Nu har dödligheten gått upp igen till samma nivå som före avkriminaliseringen. Det satsade mycket på vård och behandling, men så kom finanskrisen, så det kanske snarare är vård och behandling som är avgörande för dödstalen?
– En del säger vi borde avkriminalisera droger så att folk vågar söka vård. Vi har ökat vården med 40 procent och nio av tio som dör har varit i kontakt med vården. Så då handlar det troligen om hur och vilken vård man får.
NPC jobbar främst med debattartiklar, digitala seminarier och en podd för att nå ut.
Statsminister Stefan Löfven (s) har pratat om att den som köper narkotika stödjer gängkriminalitet. Peter Moilanen håller inte helt med om resonemanget.
– Om droger är illegala måste de köpas illegalt. Det är tydligt att det är gängen som säljer narkotika. Så det har betydelse att man köper narkotika. Stefan Löfven har sagt att den som köper narkotika bidrar till gängkriminalitet. Men det han säger, att det är folk i Danderyd som köper, är inte sant. Det är jämnt fördelat mellan samhällsklasserna, till och med något fler i det lägre inkomstgrupperna, säger Peter Moilanen och resonerar vidare:
– Vi har ett enskilt ansvar också, som vi har för corona. Varför skulle inte det gälla narkotikan?
NPC ser inte att en legalisering skulle råda bot på vare sig missbruksskador eller gängkriminalitet, något som legaliseringen i Nordamerika har visat.
– Skulle vi legalisera cannabis är ändå 55 procent av omsättningen kvar med kokain och amfetamin. Svarthandeln är också fortsatt stor efter legaliseringen.
NPC har prio på två saker: Få ner konsumtionen av narkotika. Få ner dödligheten bland narkotikamissbrukare.
Hur gör ni för att lyfta in era frågor?
– Det är klassisk opinionsbildning med nyhetsbrev, rapporter och seminarier där bland annat politiker debatterar.
Varför gör ingen idag en stor kampanj mot köp av narkotika kopplad till gängkriminalitet?
– Det är inte vår uppgift, men jag kan hålla med dig om att det finns en möjlighet. Folkhälsomyndigheten vågar nog inte göra det och det kan jag kritisera. Inte minst borde de ta tag i farorna med cannabis på ett kommunikativt sätt. I Norge har Helsedirektoratet gjort filmer om cannabis, säger Peter Moilanen, och lägger till:
– Jag har en känsla av att det var mer kampanjer förr. Men efter Alliansregeringen skulle inte myndigheter kommunicera och kampanja.
Rolf van den Brink
vet du mer? tipsa anonymt
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.