”Budgeten som vallokomotiv”

Reformutrymmet för 2012 är satt till 15 miljarder och drygt 17 miljarder för 2013.

Både Socialdemokraterna och konjunkturinstitutet bedömer reformutrymmet till 30 miljarder.  

Moderaterna gick till val på ett femte jobbskatteavdrag som skulle ha kostat 12 miljarder kronor, som alltså skulle ha rymts i ett större reformutrymme, men även inom regeringens egna, stramare reformutrymme, särskilt om den sänkta restaurangmomsen på drygt 5 miljarder hade prioriterats bort.

 

Det är alltså tänkbart att det inte är enbart farhågor för ekonomin som fått regeringen att avstå från det femte jobbskatteavdraget. Moderaterna hade sannolikt fått svårt att baxa det igenom riksdagen.

Just detta, att inte leverera sitt vallöfte, vänder Moderaterna skickligt till sin fördel genom att trumma in begreppet ansvar, ja själva budgeten heter Tid för ansvar. Det vilar inte så lite kommunikationsstatsrådet Per Schlingmann över myntningen av begreppet ansvar. Det kan bli nästa landsplåga efter tillväxt, arbetslinje och hållbarhet.

 

Ansvar för vadå? Nästa valresultat.  

 

Åtgärder som får det att skina kring valurnorna skjuts så att de ligger närmare själva valet. Sannolikheten för att pensionärer ska komma ihåg skattesänkningar som gjorde tre år före valet är lägre än om de görs precis innan, något som regeringen har flaggat för.

 

Budgeten används också för att sticka hål på oppositionen, inte bara för att kunna dra den genom riksdagen utan också för att sopa rent på motståndarens planhalva. Förslag om sänkt restaurangmoms är Miljöpartiets hemmaplan, förstärkningar av arbetsmarknadsinsatser ligger hos Socialdemokraterna. Pengar till infrastruktur, främst järnväg är hemmaplan för både Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Tre tunga frågor som inte oppositionen nu enkelt kan göra till sina. De kan säga att regeringen kunde ha investerat mer. Regeringen kan kontra med det magiska ordet ansvar.

 

Ansvar också för alliansen. Då är det stödpartiernas partiledare som måste få skina för att hålla ihop partier som växer i frustration motsvarande det de tapper i popularitet.

 

Om utfallet blir sämre än prognos, ja då kan den pessimistiska Anders Borg ändå bli vinnare. Han låg ju ändå mer defensivt i budgeten än oppositionen.

 

Och om konjunkturinstitutets idé om ett reformutrymme på 30 miljarder kronor skulle blir verklighet, ja då kommer regeringen att ha rejält i kassan tack vare det slopade moderata vallöftet jobbskatteavdraget. Det är pengar att kasta in i den statliga skattekistan som tål att visas upp den kommande valrörelsen. Som kanske räcker till att införa det där femte jobbskatteavdraget ändå. Under ssssstörsta möjliga ansvar förstås.