Almega aktiverar sig i integrationsfrågan

Almegas rapport visar att hälften av alla nyanlända invandrare till Sverige, 227 000 personer, har som mest grundskoleutbildning. Rapporten visar att de "kortutbildade" invandrarnas sysselsättning har minskat till 35 procent efter finanskrisen 2008 och inte ökat sedan dess. Almega vill nu införa "skolplikt" för dess. Utbildningen ska ske via en nationell komvux-peng som individerna fritt ska kunna välja bland olika utbildningsanordnare.
 

– Vi vill synliggöra att företagen har ett kompetensförsörjningsbehov, där mer effektiv integration är en väg till detta. Men för att nå dit måste vi ha en realistisk beskrivning av integrationsutmaningarna. En utmaning är gruppen kortutbildade, som med rätt utbildningsinsatser kan bli anställningsbara, berättar Li Jansson, arbetsmarknadsekonom på Almega, i en mejlintervju.

Hur tänker ni att det ska avgöras vem som omfattas av skolplikt, ett grundskoleprov?

– Vi har inte resonerat kring något särskilt prov, utan utgått från att det måste till någon form av myndighetsbedömning.

Vilka typer av jobb ser ni där det räcker med inläst grundskola?

– Skolplikt för nyanlända måste vara likvärdig med den för inrikes födda.Då gäller grundskolenivå. Sen vet vi alla att det även krävs mer för att etablera sig, exempelvis yrkesutbildning. Det gäller också enklare jobb, som ställer krav på hantering av maskiner, kemikalier eller god omsorg. Därför föreslår vi även fri tillgång till Komvux och kortare yrkesutbildningar.

Vilken är Almegas roll vad gäller integration?

– Vi lyfter tjänsteföretagens behov av kompetensförsörjning. Dessutom är många av våra medlemmar utförare av integrationstjänster. Av alla som är födda i Asien och Afrika jobbar 87 procent i tjänstesektorn, så det finns även ett viktigt arbetsgivarperspektiv. 

Hur ska Almega jobba med integrationsfrågan framöver?

– Vi kommer att fortsätta att arbeta med frågan under året, i olika rapporter, debatter och liknande.

 

– Vårt fokus är en inkluderande arbetsmarknad av utlandsfödda, men även personer med funktionsnedsättning. Det är en kombination av att analysera hur stödinsatserna kan bli mer kostnadseffektiva och synliggöra behovet av en mer flexibel arbetsmarknad. Lönestrukturen, med höga lägstalöner, är viktig här, skriver Li Jansson.