LO vill höja det statliga skattetrycket

LO-ekonomerna räknar med en tillväxt på 3 procent under 2018 och 2,2 procent under 2019. LO-ekonomerna räknar med en ”god tillväxt” och räknar med att arbetslösheten sjunker till 5,7 procent under 2019. LO-ekonomerna kommentera den förda ekonomiska politiken med att ”både finans- och penningpolitiken (är) klart expansiva med minusränta och ofinansierade reformer”.
 

LO-ekonomerna har också hittat ”betydande långsiktiga utmaningar:”

* sysselsättningsgraden skiljer sig kraftigt åt mellan inrikes och utrikes födda.
* inkomstskillnaderna har vuxit mest i OECD.
* ”betydande” globala risker, kopplade till ”starka protektionistiska” strömningar i USA.

LO trummar särskilt på att ”ett omfattande välfärdsunderskott” ska ha uppstått. Det skulle vara en ”konsekvens av många år med statsbudgetar där skattesänkningar prioriterats framför välfärdsreformer”.

LO-ekonomerna tycker att det ekonomiska läget möjliggör ”kraftfulla satsningar” på under nästa

mandatperiod på särskilt fem reformområden:
 

* 25 miljarder kronor (6 miljarder per år) för ”bättre villkor” för de ”anställda i välfärden”, eftersom det kommer att råda brist på arbetskraft.

* ett ”bättre och jämlikt” utbildningssystem.

* högre pension ”för dem som har arbetat ett helt yrkesliv”.

* stärkt arbetslöshetsförsäkring.

* investeringar i och underhåll av infrastruktur.
 

LO räknar med att staten får öppna kassan. Kommunerna behöver statsbidrag på 17 miljarder ytterligare under 2019 och med 30 miljarder kronor per år under 2020-2022.
 

LO vill också ha en omläggning av skattepolitiken mot ”betydligt mer jämlika och likformiga” skatter.

Dessutom ska staten ta över ”en större del av ansvaret för välfärdens finansiering” från kommunerna, så att kommunalskatterna inte behöver höjas.