”Demografin kräver förändringar av svenska modellen”

Vilka demografiska trender ser du?
– Trenderna är en åldrande befolkning och en ökad livslängd. Det innebär också att vi har många pigga pensionärer, och att man jobbar i högre utsträckning även efter man är 70 år. Vi får fler hundraåriga och riktigt gamla, det ser vi från år till år. Det innebär att vi får fler dementa som kräver vård. Demografiskt motverkas denna trend av att vi nu har fått ett tillskott av ung befolkning. De unga ensamkommande flyktingarna har gått igenom utbildningssystemet och förhoppningsvis etablerat sig väl på arbetsmarknaden, säger Lena Granqvist, tillförordnad samhällspolitisk chef på den fackliga centralorganisationen Saco.
 

Hon utvecklar:
 

– Att vi blir allt äldre och färre som ska försörja fler innebär att vi behöver få in fler i arbete. Det kräver senare utträden från arbetsmarknaden och att det går snabbare mellan utbildning och arbete.

En nyckelfaktor är hur integrationen fungerar framöver och hur grupperna som har kommit på senare tid kommer in på arbetsmarknaden. Det är den stora utmaningen. Det är också stora utmaningar för hela utbildningssystemet och inte minst för bostadsmarknaden, anser Lena Granqvist.

– Det finns ett stort rekryteringsbehov i offentlig sektor framöver och frågan är förstås hur det ska finansieras. Vi tenderar ju också efterfråga mer välfärdstjänster ju rikare vi blir samtidigt som det är svårare att öka produktiviteteten för dem. Många lyfter dock fram digitaliseringen som en viktig produktivitetshöjande faktor  i välfärdssektorn framöver.

Ett allt tuffare arbetsliv, riskerar att bli ännu hårdare i takt med de demografiska förändringarna av befolkningen.

–En åldrande befolkning med större vårdbehov och de stora grupperna som  nyligen kommit till Sverige ökar pressen ytterligare på de anställda inom vård, skola och omsorg. Den ökande andelelen sjukskrivningarna i psykiska diagnoser, såsom utmattningsdepressioner ser jag som orosmoln. Att sjukskrivas för utmattningsdepression tidigt i karriären med långa sjukskrivningar som följd kan ge följdeffekter senare i karriären. Många vittnar om att tempot i arbetslivet har ökat och att belastningen kommer att öka ytterligare. Det här har vi inte ens sett början av. De psykosociala frågorna i arbetslivet blir allt viktigare – inte minst på grund av digitaliseringen som gör att gränsdragningen mellan arbete och fritid blir otydligare.

– Det behöver finnas möjlighet till omställning och utbildning så att vi orkar jobba  länge. Det är viktigt att vi hela tiden rustar oss för strukturomvandlingar och förändringar på arbetsmarknaden. Det behövs en insikt att det inte bara är punktinsatser utan är en pågående process under hela karriären, och att det gäller alla, även akademikergrupperna.

Vilka ser du som de största demografiska utmaningarna?
– Integrationen, att få in folk på arbetsmarknaden. Jag ser en risk i att vi får en tudelad arbetsmarknad mellan inrikes och utrikesfödda där skillnaden i arbetslöshet mellan grupperna växer.

 

–  De regionala skillnaderna kan förstärkas. En del regioner går bättre än andra . Vi ser redan i dag flykten från landsbygden, där de unga flyttar till storstäderna. Min känsla är att effekterna inte blir mindre och skillnaderna ännu större.

Hur behöver näringsliv och samhälle och fackföreningar ställa om för att möta de de demografiska förändringarna?
– Vi måste alla samarbeta och samverka, till exempel som vi har gjort för nyanlända akademiker som har fått snabbspår in på arbetsmarknaden. Det handlar om att skapa ett hållbart arbetliv, så att människor kan jobba längre. Det är en nyckelfaktor.  Anställda måste kunna orka jobba kvar. Och det ska finnas möjligheter till omställning i karriären.

Arbetsmarknadens parter får en särskild utmaning  i att större andel utför sina jobb i icke-traditionella anställningsförhållanden och att arbetstagarbegreppet luckras upp, tror Lena Granqvist.

– När plattformsekonomin växer fram, och fler börjar jobba med uppdrag som kommer in via de digitala plattformarna, då finns det riks för att stora grupper kan stå utanför skyddssystemen, exempelvis sakna kollektivavtal. Det är också en risk att vi får ett race to the bottom med arbetsvillkor bland personerna som konkurrerar om plattformsuppdragen. Vi ser att även akademiker möter en världsomspännande konkurrens om uppdrag, från exempelvis Indien. Men det pågår redan diskussioner om hur facken kan bemöta detta.  I Tyskland har till exempel fackförbundet IG Metall börjat jobba med de digitala anställningsformerna. Jag tror även att socialförsäkringssystemen kommer att behöva anpassas framöver till de nya fenomen på arbetsmarknaden.

Vilka kompetenser blir eftersökta/gångbara?
– Jobb kommer och försvinner. Det är inget nytt. Men i USA och västvärlden har vi  sett en polariserad struktur där flest nya jobb har kommit till högst upp och längst ned i lönefördelningen, medan det har varit lättare att automatisera jobben som ligger i medellöneskiktet.  I servicenäringen har det å ena sidan kommit många nya jobb, å andra sidan väldigt högkvalificerade tjänster där ny teknik utnyttjas. Men det är inte självklart att det blir så även i framtiden. Tidigare kunde det krävas en utbildning i teknisk fysik för att kunna bli en bra finansanalytiker, nu kan en dator många gånger sköta själva analysjobbet. Även tidigare högkvalificerade jobb kan därmed automatiseras och det kan gå ganska fort. Men jag tror inte att mänskliga kontakter kommer att automatiseras helt bort, att kunna ta hand om och bemöta människor, kommer alltid att vara efterfrågat.

– Förmågan att lära nytt och ställa om, är gångbart och blir ännu viktigare, liksom att vara flexibel och kunna samarbeta. Kreativitet och förståelse för vad som kommer att efterfrågas och hur vi använder teknik i vårt vardagsliv. Teknik och sociala färdigheter i en kombination. Det kommer förstås att behövas väldigt många som är duktiga på matematik och teknik som ska skapa den användarvänliga tekniken åt oss andra.

– Jag ser att det definitivt behöver fler inte minst när det gäller digitalisering. Rekrytering till vård, skola omsorg handlar mycket om arbetsvillkor och arbetsmiljö.

–Fördelningsfrågor är som alltid viktiga om det blir stora grupper som inte får ta del av förändringens frukter och hamnar utanför arbetsmarknaden. Men i grunden är ju digitaliseringen bara en ny form av strukturomvandling och med ett slags självkreerande effekt skapas nya jobb som ingen tidigare visste skulle efterfrågas. Den svenska pragmatismen är att vi anpassar oss till förändringarna som sker, det är exakt vad utmaningen är och Sverige har varit väldigt duktigt på det. Vi som parter på arbetsmarknaden bör inse det och vara med och påverka  utvecklingen men inte agera bromsklossar.

 

Klarar den svenska modellen förändringarna?
– Den svenska modellen förändras över tid. Men utmaningen är att vi som parter kanske måste förändra oss mer än vad vi har gjort hittills.