Castellum tar strid om regeringens solel-skatt

Extraskatten på solel innebär att fastighetsägare som installerar en solcellsanläggning på taket får betala 29 öre per kilowattimme el producerad.

– Det innebär att lagen primärt drabbar satsningar som skulle göras på större flerbostadshus, kontors- och butiksbyggnader samt energiintensiv verksamhet, berättar Filip Elland i en mejlintervju.

Skatten innebär att en typisk anläggning börjar bli lönsam efter tretton år i stället får tio.

– I de flesta företags kalkyler blir investeringen därmed olönsam. Detta försämrar investeringen i en större solcellssanläggning eftersom avkastning äts upp av skatten. Det är som att du odlar äpplen i din trädgård och inte köper några äpplen i butiken, ment trots det vill regeringen att du ska betala skatt för de äpplena du då inte behöver köpa.
 

Vilka påverkas av skatten?
–  Först och främst är det större fastighetsägare med ambitioner om att investera i förnybar energi och solceller. Regeringen omöjliggör för oss att investera i solcellsanläggningar av betydande energiproduktion.

Hur påverkas ni som fastighetsbolag?
–Våra planer och analyser för att bygga större solcellsanläggningar blir papperstigrar och stannar i idéstadiet då investeringen blir olönsam för oss att göra.

Har regeringen implementerat ett EU-direktiv eller hur har de tänkt, tror du?
–Regeringen genomförde lagändringen och hänvisade till EU-direktiv men har fått svänga om i frågan eftersom EU-kommissionen meddelat att det inte finns en sådan formulering. Regeringen har nu meddelat att de ska se över lagen och att det diskuteras om eventuella skattelättnader. Men det räcker inte med skattelättnader, ska man uppmuntra till utbyggnad av större solcellsanläggningar av betydande karaktär så måste skatten slopas. Att säga att man vill skapa ett Fossilfritt Sverige genom bland annat satsningar som Klimatklivet och samtidigt sätta upp stoppskyltar för utbyggnad och investering i den här typen av teknik är motsägelsefullt. 

Vad leder regeringens skattelag till på sikt, gynnas andra energislag?
–Sverige har generellt sätt en relativt god produktion av förnybar el via vatten och vind, men även en betydande del via kärnkraft. Solel skulle på sikt kunna minska effekttopparna vilket innebär att nätet skulle avlastas vilket vore väldigt positivt. Men det finns också andra fördelar om Sverige skulle genomföra större satsningar inom förnybart. Sverige skulle exempelvis kunna titta på export istället för att endast stirra oss blinda på egen försörjning. Ska vi verkligen bli fossilfria krävs det storskalig utbyggnad av samtliga förnybara källor annars blir vårt icke hållbara beroende av fossila källor kvar i framtiden.

Hur ska ni agera för att påverka, förutom debattinlägget ni körde i Dagens Industri i dag?
– Vi gick som första fastighetsbolag med i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och vi kommer med våra branschkollegor att försöka påverka våra beslutsfattare i Sverige för att tillsammans skapa förutsättningarna att bygga ett hållbart Sverige i den här typen av forum.