”Irans brott mot de mänskliga rättigheterna fortsätter trots avtal”

"Samtalen mellan regimen i Iran och USA om Irans kärnvapenambitioner har nu kommit till ända. De sanktioner som drabbat Iran de senaste åren har starkt påverkat regimen som befinner sig i en enorm ekonomisk, politisk och kulturell kris. Det som dock är bekymmersamt och som både USA och västvärlden helt missat i sina samtal med Iran, är landets kontinuerliga brott mot de mänskliga rättigheterna.

Faktum är att många i västvärlden felaktigt delat Iran i två delar; de konservativa och reformisterna. Samtidigt som många ser förra detta presidenten Ahmadinejad som representant för den förra, ser man på nuvarande presidenten Rouhani som representant för den andra. Inget kunde vara mer fel. Trots att det pågår en maktkamp i Iran, som det gjorde i Sovjet under kalla kriget, är alla landets ledare lojala till den islamiska republiken, dess konstitution och dess andliga ledare Khamenei, som också har det sista ordet i alla politiska beslut. Låt oss inte glömma att samtalen med USA gällande Irans kärnvapenambitioner påbörjades redan under Ahmadinejads presidentskap. Självklart på order från Khamenei.
 

Vad bekommer Irans brott mot de mänskliga rättigheterna, fortsätter islamiska republiken sedan dess födelse 1979 att vara en av världens främsta utövare av dödsstraff.

Avrättningar och terror har sedan 1979 varit ett av regimens starkaste medel för att behålla makten. Enligt Amnesty International, avrättades mer än 3 000 människor i Iran från Khomeinis ankomst 1979 till december 1981.

Mellan juli 1988 och ungefär sex månader framåt avrättades cirka 20 000 politiska fångar i Iran. Dessa avrättningar startades under Mir Hussein Mousavis premiärministerskap. Detta är samma Mousavi som 2009 hjälteförklarades av västerländska medier som ”reformist” och ”demokrat”.

En annan ”reformist”, förra presidenten Khatami, var en av de som grundade och därefter ledde terroristorganisationen "Azaraxhsh" med uppgiften att mörda motståndare till den islamiska republiken i exil samt utföra terrorattentat mot länder negativt inställda till den islamiska regimen.

En tredje välkänd ”reformistisk” president är Rafsanjani, en av grundarna till den islamiska republiken och en av Israels främsta motståndare. Således är dagens reformister, samtliga, gårdagens bödlar. De förblir dock dagens bödlar också, eftersom regimen i Iran fortsätter vara en islamistisk diktatur som bryter mot de mänskliga rättigheterna.
 

Rafsanjani, som räknas som en mentor för nuvarande presidenten Rouhani, sade i en intervju den 6 juli att Israel snart kommer att raderas. Strax innan avtalet mellan USA och Iran signerades i Schweiz kommer nu också rapporter om hur en man med nära relation till iransk underrättelseorganisation har gripits i Jordanien med 45 kg explosiva medel som skulle används i ett terrorattentat. Iran fortsätter samtidigt att beväpna Hizbollah och Hamas. Parallellt pågår Irans olovliga underrättelseverksamhet på ett nästan frenetisk sätt. Enligt Säkerhetspolisen fortsätter Iran vara ett av de mest aktiva länder ibland annat Sverige vad bekommer just olovlig underrättelseverksamhet och då främst flyktingspionage.

Frågan är således enkel; Kan regimen i Iran med sin mörka historia av terror och kontinuerliga grova brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna, och internationell lagstiftning, litas på? Ett avtal med Iran kommer kortsiktigt stabilisera relationen mellan landet och västvärlden men långsiktigt är regimen i Iran ett hot mot den internationella säkerheten, inte minst på grund av dess mycket nära och goda relation med Ryssland och Kina. Mullorna i Iran är idag Mellanösterns mest destabiliserande kraft. Syrien, Irak, Yemen, Israel, Saudiarabien och Libanon är alla länder som har fått betala ett högt pris för mullornas expansionism, som baseras på en ideologi om att exportera den islamiska revolutionen. Irans militära inblandning i andra länder är därmed en grundläggande del av regimens ideologi.
 

Situationen för det iranska folket kommer inte på något sätt att påverkas av detta avtal med Iran; avrättningarna kommer att fortsätta, och Iran kommer förbli världens största fängelse för journalister. Regimens 36-åriga historia ljuger inte."

Ardavan Khoshnood, ordförande, Centrum för Iran Analys (CENTIA)

Nima Gholam Ali Pour, generalsekreterare, Centrum för Iran Analys (CENTIA)