Beaconomist Kategori: CASE

2019-02-07, 00:35

B2b-influerare startar talkshow

Navid Fard, influerare inom säljutbildning och säljcoaching, startar en talkshow på Linkedin med en startplåt på 650 000 kronor. – Undersökningar visar att svenska folket tröttnar på podformatet med en person som intervjuar en annan, säger Navid Fard. Han har själv valt Linkedin som sin huvudkanal och har i dag drygt 8 200 följare.  Ett av hans format där är Linkedinshow som är ett fråga-svar-program. Han driver även en vlogg på Facebook om entreprenörskap. Nu tar Navid Fard nästa steg och kör igång talkshowen HowToTalk på Youtube. Programformatet, som internt kallas ”podd-dödaren” bygger på att tre kända personer diskuterar ”allt inom framgång”. Ett avsnitt ska släppas varje onsdag. Först ut är gästerna Johan Skarborg, grundare Academic Work, Magnus Hedman, tidigare fotbollsmålvakt, Göran Garberg, grundare United Spaces samt Håkan Ericsson, guldvinnare U-21 EM fotboll. – Vi räknar med att nå 500 000 tittare per månad om ett halvår, säger Navid Fard. Vad är syftet? – Jag är i grund och botten en influencer, men jag vill ge tillbaka kunskap och berika folk utan att ta betalt. Jag tror på att ge och ge och ge, utan att förvänta sig något tillbaka. Jag tror att det är den nya marknadsföringen. För säkerhets skull hänger Navid Fard även på en podd som presenterar deltagarna i talkshowen. Den heter HowToPodden och ska komma med två avsnitt per vecka. Hittills har Navid Fard dragit in 650 000 kronor från sponsorer, bland annat United Spaces och Säljarnas.  

2019-02-06, 10:55

3 300 vill bygga tjänster när Nordea öppnar banken

Nordea visar musklerna genom att utveckla en öppen plattform för alla som vill bygga banktjänster, något som kanske ingen annan nordisk bank mäktar med. Med en öppen plattform skapas stora möjligheter att skapa mervärden för kunderna samtidigt som risken att tappa kontakten med kunderna helt är uppenbar. Nordeas Gunnar Berger berättar mer om projektet. Gunnar Berger tror har uppdraget att ta fram den teknikplattform som Nordeas Open Banking ska ligga på. Han har haft uppdraget sedan 2016. Uppdraget sammanföll med att anpassa Nordea till EUs nya direktiv om öppna data, PSD2. – Då tänkte vi att det var det här sättet som banktjänster ska levereras på i framtiden. De här två sakerna sammanföll. Hur långt har ni kommit i arbetet? – Vår plattform blev klar i sin första version i slutet av 2017. Det var också då vi öppnade upp den i Finland. Sedan har vi fortsatt att öppna den i Sverige och håller nu på i Danmark och Norge. Finland och Sverige ligger i dag i skarp produktion. Plattformen finns i två delar: en utvecklingsmiljö i molnet för utvecklare, där externa utvecklare kan börja testa bankens APIer och bygga appar. Och en plattform för skarp produktion. – Vi har den första versionen av våra APIer ute nu och får mycket feedback från externa utvecklare och kan förbättra våra lösningar. Nordeas utvecklingsplattform är öppen för alla. Banken sätter inga gränser för vem som får signa upp sig. Även konkurrerade banker är inne och ” tittar på det vi gör”. –...

2019-02-05, 23:46

Meniga och Wrapp utmanar Google och Facebook tillsammans

Äta eller ätas? Det är lite upp till bevis för stolta svenska tech-bolag. Tictail, tillverkaren av e-handels lösningar shoppades upp av kanadensiska Shopify och stänger helt sonika ner. Nu är det isländska bankappen Meniga som köper svenska bonusappen Wrapp. Beaconomist pratade med två marknadschefer om hur den svensk-isländska fusionen ska gå till och om hur Norden på allvar ska utmana Google och Facecbook. Meniga startade 2009 och har sedan dess utvecklat tjänster som hjälper privatpersoner att hantera sina pengar, för banker. Wrapp har utvecklat en tjänst som hanterar privatpersoners shopping.  Båda företagen har jobbat med tjänster som är byggda på filosofin att användarna släpper ifrån sig användardata i utbyte mot olika erbjudanden. Totalt får Meniga genom affären 150 anställda, varav ett 30-tal i Stockholm och huvudkontoret i London. Tanken är nu att de två bolagen ska kombinera varandras tjänster och gå ut och marknadsföra sig tillsammans. – Våra affärer överlappar varandra, säger Bragi Fjalldal, marknadschef på Meniga. Han utvecklar: – Av flera skäl var det klokt att slå samman bolagen. Wrapp har varit framgångsrika med att ta fram en funktion för handlarna och har en utmärkt set up för självservice och bra relationer med ett antal svenska varumärken. Meniga har varit skickliga i att integrera denna typ av teknologi i banking, säger Bragi Fjalldal. Det nya bolaget ska ta ett stort kliv inom transaktionsdriven marknadsföring (TDM). Det handlar om att erbjuda marknadsförare möjligheter att rikta sig till Meniga/Wrapps användare baserat på vad de faktiskt har köpt, alltså vilka transaktioner de...

2019-01-30, 03:12

Kivra vill bli allemansbrevlåda

En mejllåda det inte går att mejla från? Men väl ta emot post från Skatteverket? Är det en hit år 2019? Företaget Kivra har likväl fått snart 3 miljoner svenskar att skaffa mejlsystemet. Tanken är att alla som ansluter sig till Kivra får post enbart från företag och myndigheter de har en relation med via personnumret. Dessa kan också skicka känsliga personuppgifter, som till exempel lönebesked.  I dag har 15 000 avsändare, som företag, myndigheter och andra organisationer anslutna till systemet. – Vår huvudstrategi är att försöka växa med nya användare och avsändare så att nyttan ökar både för dem som tar emot och skickar post. För en privatperson är den stora nyttan att kunna samla så mycket post som möjligt på samma ställe. För avsändarna är nyttan att de kan digitalisera sin post, säger Kivras kommunikationschef Henrik Höglin. Affären bygger på att Kivra tar betalt för varje försändelse som mejlas. Användarna betalar inget. Under 2017 kom Kivra upp i en försäljning på 26 miljoner kronor och gjorde en förlust på -36 miljoner kronor. Totalt har Kivra förlorat runt -73 kronor de senaste tre åren. Då ägs Kivra inte av några låginkomsttagare. Kivra ägs av 41an Invest (Karl-Johan Persson och Stefan Krook), FAM (Wallenbergstiftelserna), styrelse och personal. Frågan är då om Kivra är tänkt att ge ägarna feta vinster eller ska ses som ett verktyg som påverkar den digitala transformationen i stort? – På sikt ska vi vara ett vinstdrivande bolag. Men historiskt är det ett utvecklingsprojekt. Om man tittar på...

2019-01-22, 17:44

Tieto och Skellefteå testar ansiktsigenkänning i klassrummet

AI och ny teknik ska minska lärarnas administrativa uppgifter i klassrummet. Det är Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå som är först ut med ett pilotprojekt för detta. Kommunen har tillsammans med it-bolaget Tieto testat automatisk elevregistrering genom taggar, telefonappar och ansiktsigenkänning. Registrering av elever ingår i skollagstiftningen, varje dag måste skolan rapportera hem till vårdnadshavarna om hur närvaron ser ut på varje enskild lektion. För lärarna på Anderstorpsgymnasiet innebär det att de varje år lägger motsvarande tio heltidstjänster på att registrera elever. I Skellefteå kommun ser man många fördelar med systemet. ”Med automatisk registrering behöver inte eleverna oroa sig för att läraren tar fel på person eller glömmer bort att ge dem närvaro, och läraren kan komma igång med sina lektioner direkt, utan att bli störd av eftersläntrare”, berättar Tommy Lindmark, it-strateg, Skellefteå kommun, i ett pressmeddelande. I pilotprojektet så har kameror och sensorer som registrerar elevernas ankomst placerats i ingångarna till klassrummen. Systemet identifierar punkter i ansiktet och punkterna bildar ett unikt mönster som kameran sedan känner igen. Eleverna får en visuell återkoppling på att systemet registrerat dem genom att en lampa tänds när de passerat. ”Att man vet när och hur man blir registrerad visade sig väldigt viktigt för känslan av trygghet i projektet. Vi testade även att använda en liten figur som eleverna kunde interagera med, som kameran satt i, det var också framgångsrikt”, kommenterar Fredrika Ling, designansvarig inom Welfare and Education på Tieto. Skolan och kommunen kommer nu att utvärdera resultatet för att se om man kommer gå...