När fler svenskar söker sin tillflykt i naturen, undan coronan, kampanjer organisationen WWF för att rädda svensk natur. Syftet är att samla in pengar och  sätta press på politiker.

WWW kör kampanjen maj-augusti. Kampanjen visar olika delar av svensk natur och hotade arter samt tipsar om ställen att besöka. WWF har tagit hjälp av byrårna Brandline och Heep för kampanjen som går i digitala medier, som Facebook och Instagram samt  annonsering i print och på SJs tåg. WWF kampanjar även med live-streamade och pressbearbetning och samarbetar med organisationer som STF, Havets Hus och Malmö museer.

WWF har tre mål för kampanjen, när det gäller mål: själva kommunikationen, insamlingen och naturvården.

”Ett kommunikationsmål är till exempel att öka medvetenheten om behovet att värna vår svenska natur. Vi vill inspirera till att upptäcka och uppskatta den svenska naturen. Vi gör detta i en tid då allt fler på grund av coronasituation söker sig ut i naturen.  På insamlingssidan vill vi att man stödjer svensk natur genom att bli Naturfadder, WWF-fadder eller Östersjöfadder”, berättar Lisbeth Larsson, kommunikationschef på WWF, via mejl.

Hur vill ni att politiker/beslutsfattare ska agera?
Som naturvårdsmål vill vi att svenska regeringen åtar sig att skydda minst 30 procent av Sveriges natur till år 2030 för att hejda förlusten av biologisk mångfald och vända den nedåtgående trenden. Vi vill också att regeringen driver på för en ny EU-lag om restaurering och återskapande av natur”, berättar Lisbeth Larsson, och vidare:

”Företag och branscher vill vi ska bidra aktivt genom att göra konkreta insatser och åtaganden för ett hållbart brukande”.

Handlar det just om att rädda arterna ni visar eller finns det fler delfrågor ni vill driva här?
Det handlar om att rädda arterna, men det gör vi bara om vi kan rädda deras livsmiljöer. Därför lyfter vi olika slags områden i kampanjen, som skog, hav, Östersjön, fjällvärlden, odlingslandskapet. Det handlar om såväl hot som lösningar. Som konsument kan man stötta biologisk mångfald i Sverige genom att handla ”mångfaldskött”, naturbeteskött med Sigillmärkning eller köttlådor direkt från bonden. Naturbetesmarker är otroligt artrika tack vare betandet och trampandet av klövar”, berättar Lisbeth Larsson, och lägger till:

”När det gäller skogsfrågan, vill vi att skogsnäringen ska ta mer frivilligt ansvar för avsättning till naturvård”.

Och vidare:

”Det finns även produkter som ’Ett vänligare vete’ som kommer från odlingar där man t ex anlagt lärkrutor för att gynna lärkor, men då även andra arter gynnas av dessa.  Så vi vill lyfta positiva exempel som såväl konsumenter som näringslivets aktörer kan göra för att gynna vår svenska natur”.