Klimatpolitiska rådets ris & ros:
nödvändiga beslut har skjutits på framtiden
Den klimatpolitiska handlingsplanen från 2023 hade flera brister och endast omkring hälften av dess insatser har resulterat i konkreta beslut. Mandatperioden har präglats av osäkerhet kring målbilden och ryckighet i styrmedelsutvecklingen.
klimatstyrmedel för transporter och arbetsmaskiner har försvagats
Det har bidragit till långsammare elektrifiering, ökat trafikarbete och högre användning av fossila drivmedel.
kostnadseffektiviteten i den nationellt beslutade klimatpolitiken har minskat
Det är en följd av ökad ryckighet, sänkt koldioxidprissättning och teknikspecifika satsningar. På EU-nivå har däremot kostnadseffektiviteten ökat under mandatperioden genom stärkt och utvidgad utsläppshandel samt gemensamma fordonskrav.
förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft har förbättrats, men för andra fossilfria kraftslag har de försämrats
Energieffektivisering har varit lågt prioriterat under mandatperioden.
förutsättningarna för industrins omställning har delvis stärkts
Framför allt genom fokus på effektivare tillståndsprocesser. Men ambitionssänkningar i politiken och ryckighet i den statliga riskdelningen har på senare tid ökat osäkerheten för industrin.
planer och styrmedel för markanvändningssektorn (LULUCF) och jordbrukets bidrag till klimatmålen saknas i stort
Det försvårar möjligheterna att nå både kort- och långsiktiga klimatmål.
Sverige har i huvudsak stått upp för EU:s klimatpolitik
Sverige var i slutförhandlingarna om EUs klimatmål till 2040 pådrivande för att nå en överenskommelse och har bidragit till att upprätthålla ambitionsnivån i centrala delar av 55-procentspaketet. Samtidigt har Sveriges inhemska utsläppsökningar och ökade gap till 2030-målen bidragit till att försvaga Sveriges klimatledarskap i EU.
Klimatpolitiska rådets förslag för nästa regering och mandatperiod
* Tydligt ledarskap och effektiv styrning för att nå klimatmålen.
*Presentera en konkret klimathandlingsplan senast tillsammans med budgetpropositionen under hösten 2027
* Dra nytta av befintliga förslag i den stora mängd utredningar och myndighetsuppdrag som redan genomförts.
* Använd kostnadseffektiva styrmedel som med god marginal säkerställer att klimatmålen nås på kort sikt och som hanterar eventuella oönskade fördelningseffekter med kompletterande, riktade insatser som inte undergräver klimatpolitikens effektivitet.
* Ge ett stående och väl resurssatt uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag och genomförande av handlingsplanen samt analys av EU:s klimatpolitik.
* Tydliggör ansvar och ge fler verktyg till kommuner och regioner för att de ska kunna bidra ytterligare till klimatmålen, exempelvis genom regelverken för transport- och samhällsplanering eller genom klimatavtal med staten.
* Fördjupa den existerande samverkan med näringslivet och bredda dialogen till andra nyckelaktörer som civilsamhälle, fackföreningar, folkbildning och akademi.
* Verka för att EU:s 55-procentspaket genomförs till 2030, så som fastställts, och ta en proaktiv roll för att utveckla ett ambitiöst europeiskt klimatramverk till 2040
* Stärka EU:s utsläppshandel så att den ger incitament att gå före.
* Fasa ut fossila bränslen på ett kostnadseffektivt sätt.
* Utveckla ett ramverk som stärker kolsänkan.
* Verka för att inte utöka den begränsade mängden internationella klimatkrediter.
* Verka för att klimatomställningen blir en integrerad del i kommande EU-lagstiftning om energi, transport, jordbruk och långtidsbudget.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.