WSP: Sverige har tappat minst 192 miljarder på svagt Arlanda

Rapporten visar på flera punkter hur Arlanda halkar efter i Norden och Europa:

*Om Stockholm-Arlanda under perioden 2003–2023 hade haft samma förmåga som de nordiska konkurrenterna att omsätta den ekonomiska utvecklingen till flygtrafik hade hade antalet passagerare år 2023 uppgått 31 miljoner, 8 miljoner eller 35 procent fler än det faktiska antalet.

* Arlandas svagare utveckling har bidragit till ett tapp till BNP på 16 -26 miljarder kronor, motsvarande 0,3–0,4 procent av BNP under 2023. WSP uppskattar summan 192 -303 miljarder kronor för 2003-2023.

*Fortsätter utvecklingen kommer det ackumulerade produktionsbortfallet att uppgå till 1 200 – dryga 1 700 miljarder kronor för perioden 2003-2050, enligt WSP.

* År 2001 var Arlanda Nordens största flygplats. 2019 låg Arlanda trea efter Kastrup och Gardemoen.

* Bland de 50 största flygplatserna i Europa ligger Arlanda på plats 30 vad gäller passagerartillväxt (inrikes + utrikes) under perioden 2003–2019.

* Arlanda ligger i det europeiska bottenskiktet vad gäller  förmåga att omsätta tillväxten i den regionala ekonomin till fler flygresor. Gardemoen, Vantaa och Kastrup ligger på en faktor på 2,1, Europas 50 största flygplatser på 1,7 och Arlanda på 1,0.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk