”Infrastrukturen har under alltför lång tid varit eftersatt av politiken. Att det nu görs stora satsningar för att beta av underhållsskulden på väg och järnväg är därför mycket välkommet. Det är också hög tid att komma igång med offentlig-privat samverkan för att göra projekten billigare, effektivare och mer innovativa”, kommenterar Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.
2030-sekretariatet tycker inte att klimatmålen tillgodoses.
”Det ökade anslaget på nästan 1200 miljarder kronor är välkommet men vad får vi för pengarna? Inte uppfyllda klimatmål, inte en järnväg i takt med tiden, inte minskad trafikdödlighet i linje med Nollvisionen, bara marginella nya finansieringslösningar och fortsatt sårbarhet”, kommenterar Mattias Goldmann, vd 2030-sekretariatet.
Han lägger till:
”Trafikverket ägnar två rader av 251 sidor åt hur klimatmålen skulle kunna nås, vilket pekar på att politiken behöver bli bättre beställare”.
Dock är 2030-sekretariatet är positiva till regeringens uppdrag åt Trafikverket att lista projekt som kan medfinansieras av näringslivet, det gäller fyra vägsträckor på totalt 11 miljarder kronor och fem järnvägsprojekt för totalt 80 miljarder kronor.
”Kompletterande finansiering är välkommen, men det är oroande om järnvägens utbyggnad i mycket högre utsträckning än vägens är beroende av den. Därtill är det hög tid att finna annan medfinansiering, såsom utökade trängselskatter eller klimatstyrande vägavgifter liknande de våra grannländer nu står inför”, kommenterar Mattias Goldmann.
Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) ”välkomnar” Trafikverket plan och ser ”positivt på att järnvägens eftersatta underhåll nu ges ett tydligt tidsperspektiv – med målet att hela underhållsskulden ska vara åtgärdad till år 2050”.
FSJ vill dock peka på att det inte räcker med pengar för att upprusta järnvägen och listar tre punkter:
* Tillgång till tid i spår för underhållsåtgärder.
* Kontraktsformer som främjar innovation och effektivitet.
* Möjlighet att rekrytera behöriga järnvägstekniker till branschen.
Sveriges Åkeriföretag ”ser som helhet positivt på de ökade satsningarna i den föreslagna nationella planen”.
”Det är utmärkt att underhållsskulden nu åtgärdas och särskilt glädjande att bärighetsfrågan för landets statliga vägnät tas på större allvar. Nu är det viktigt att även kommunerna följer efter och ser över sina vägnät, så att vi får sammanhängande transportstråk med högre bärighet runt om i landet”, kommenterar Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag.
Han ger en inblick i hur Sveriges Åkeriföretag ska formulera sitt remissvar:
”Vi kommer nu framförallt att se över de föreslagna nybyggnationsobjekten för att analysera deras effekt i förhållande till näringslivets behov”.
Västsvenska Handelskammaren ger både ris och ros till Trafikverkets infrastrukturplan:
”Att Trafikverket nu prioriterar Västra stambanan, E45 och sjöfarten är helt rätt. Det är satsningar som länge varit efterlängtade och som stärker Västsveriges roll som motor för hela landets tillväxt. Men en utredning är inte tillräckligt – Sverige och Västsverige behöver räls före 2037”, kommenterar Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren.
Men ”fortfarande” finns ”stora luckor”.
”När viktiga stråk som Göteborg–Oslo och Västkustbanan saknas lämnas svensk konkurrenskraft sårbar. Västsverige är Sveriges port mot världen, med hamnen, exportflödena och de internationella järnvägarna. Om flaskhalsarna här inte byggs bort riskerar hela Sverige att bromsas”, kommenterar Johan Trouvé.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.