Uppseendeväckande fusk inom socialförsäkringarna har avslöjats de senaste månaderna. Bidragsbrott inom assistansersättning och sjukersättning har lett till felaktiga ersättningar på sexsiffriga belopp och långa fängelsestraff. Som så många andra upprörs jag över detta grova missbruk av välfärdssystemen, som ytterst riskerar att gå ut över dem som verkligen behöver stöd. Men jag ser också att de kraftansträngningar mot bidragsbrott som gjorts i samarbetet mellan bland andra Försäkringskassan, Polisen och Tullverket nu ger resultat.
Det är trist men nödvändigt att diskussionen om fusk, missbruk och bidragsbrott nu kommer upp på den politiska agendan. Bidragsbrott riskerar legitimiteten för välfärdspolitiken och omfattar betydligt fler ersättningar än personlig assistans. Men diskussionen måste vara nyanserad och seriös. Och föras med stor respekt för alla som behöver stöd från socialförsäkringarna. Udden får aldrig riktas fel.
Omfattningen av de samlade felaktiga utbetalningarna – rena misstag, fusk, bedrägerier och bidragsbrott – i de svenska välfärdssystemen är svårbedömd. De försök till uppskattningar som gjorts ställer ibland fler frågor än de besvarar. År 2010 bedömdes de till totalt 16,5 miljarder kronor, men med en väldigt bred felmarginal: mellan 4 och 29 miljarder. Den okunskapen tas ibland till intäkt för beskyllningen att vi som ser allvarligt på detta vill överdriva fusket. Eller att varje tal om någras fusk bara ökar andras vilja att fuska. Detta tror jag är fundamentalt fel.
I den sammanställning som gjorts på Socialdepartementet – "Färre men värre?" – ges en bild av vad vi egentligen vet. Inom själva socialförsäkringen finns nu också rätt exakta och färska siffror.
De förmåner som genererar flest kontrollutredningar är sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension), bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning. Av Försäkringskassans återkrav handlar hälften om sjukersättning och sjukpenning. Under 2010 återkrävdes totalt 320 miljoner kronor och framtida utbetalningar på ytterligare 720 miljoner stoppades.
Försäkringskassans arbete mot bidragsbrott har gjort stora framsteg. Förra året avslutades 20.000 kontrollutredningar och 1.100 polisanmälningar gjordes. Jag är dock bekymrad över den låga andelen utredningar och polisanmälningar som leder till åtal. I vissa regioner i Sverige avskrivs nio av tio polisanmälningar för att brott inte kan styrkas. Pengarna räddas men ingen ställs till svars.
Bidragsbrotten består till exempel av skenseparationer som maximerar underhållsstöd och bostadsbidrag eller fusk med barnbidrag genom att flytta från Sverige men behålla en falsk adress. Vi ser också människor som har fått permanent sjukersättning men som ändå är fullt kapabla att bedriva alkoholimport från andra länder. Jag var själv med i förra veckan när det regionala underrättelsecentret gjorde tillslag i Helsingborgs hamn. Förbluffande många med ersättningar från Försäkringskassan importerade förbluffande stora mängder alkohol.
Inom pensionsområdet ser vi personer som har haft korrekt rätt till pension, men som bott i ett annat land och där anhöriga låter bli att anmäla dödsfallet. Eller där bosättningsbaserade svenska pensioner utbetalas till människor som inte längre bor här. Även bostadstillägget för pensionärer används för bidragsbrott: de senaste åren har återkraven uppgått till 120 miljoner kronor årligen, och 25 personer per år har lagförts. Ännu fler får fel belopp av ouppsåtliga orsaker.
Mest spektakulära har brotten inom personlig assistans varit. Fejkade funktionsnedsättningar eller felaktiga fakturor i kombination med falska anställningar har renderat mycket höga ersättningar. Motmedlet heter ofta bra samverkan mellan flera myndigheter, som ser olika delar av brotten. Själva bidragsbrottet kan ibland vara det minst allvarliga som uppdagas. Men det kan skapa en vit fasad för grövre brottslighet.
Det är inte bara enskilda personer som står för bidragsbrott och bedrägerier. I en ny rapport visar Inspektionen för socialförsäkringen hur tandvården kan rapportera in orimligt många patientbesök under en och samma dag och därmed få för mycket tandvårdsstöd.
Men vi ser också förändringar i rätt riktning. I en färsk rapport från Socialförsäkringsutredningen har det aldrig tidigare varit så få som misstänker att andra fuskar inom socialförsäkringen. Andra studier pekar på minskad acceptans för "småfuskande", som att anmäla felaktiga uppgifter för att få högre bidrag. Detta är viktigt och glädjande.
Här kan finnas en viktig förändring: Från ett brett men småskaligt fuskande och överutnyttjande, till mer av planerad, organiserad och ibland bolagiserad bidragsbrottslighet, med sikte på de bidrag och ersättningar som ger stora och långvariga belopp.
Bidragsbrotten är naturligtvis ett ekonomiskt slöseri men framför allt ett moraliskt problem. När vi numera i Sverige gör mycket för att hjälpa sjukskrivna tillbaka till egen försörjning, kan vi inte samtidigt acceptera att andra tillskansar sig stora summor från välfärdssystemen, som de inte har rätt till.
Sveriges ambitiösa välfärdspolitik har alltid byggt på arbetslinjen: alla som kan jobba ska också göra det och betala sin skatt. Och bara den som verkligen behöver och har rätt bidrag och sociala ersättningar ska få dem. Urholkas detta så förskingras inte bara skattepengar som kunde ha kommit andra till nytta, utan också omistliga värden av tillit till den svenska välfärdsmodellen.
Regeringen tar därför frågan om fusk på stort allvar. Och Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Inspektionen för socialförsäkringen ägnar stor möda åt att kartlägga, utreda och bekämpa brotten.
Det ska vara svårt – och dyrt – att uppsåtligen göra fel. Men det måste också vara lätt att göra rätt. Hälften av alla felaktiga utbetalningar är sannolikt oavsiktliga eller bara slarviga: felaktigt uppskattade framtida inkomster, fel i blanketter eller krav på sådant som myndigheterna redan vet. Det kan också kosta förtroende och legitimitet, ungefär som gamla tiders komplicerade deklarationer.
Redan inom nu gällande lagstiftning och förmåner kan det finnas möjligheter att förenkla och modernisera. Därför beslutar regeringen i dag om ett uppdrag till Försäkringskassan att analysera förslag till sådana regelförenklingar som gör det lättare att göra rätt. Arbetet ska vara klart i april 2012.
Arbetet mot uppsåtliga bidragsbrott måste gå hand i hand med ambitionen att förenkla för vanliga människor. Ju lättare det blir att göra rätt för de många, desto mer kraft kan användas för att bekämpa allvarliga brott bland ganska få. Det är både rätt och rättvist.
Ulf Kristersson, Socialförsäkringsminister
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Projektledande kommunikatör till Sveriges Ingenjörer
Till Sveriges Ingenjörer, landets ledande fackförbund för ingenjörer, söker vi en engagerad kommunikatör med starka projektledarfärdigheter för att förstärka teamet inom rekryteringskommunikation, medieköp och kampanjer. Är...
Social Media Manager med kommunikationsansvar till Futurion
Futurion är tankesmedjan för framtidens arbetsliv. Vi bidrar med kunskap och insikter om morgondagens jobb och arbetsmarknad och de utmaningar som tjänstemännen möter. Genom att...
Webbkommunikatör till Sveriges Ingenjörer
Sveriges Ingenjörer, landets ledande fackförbund för ingenjörer, söker nu en webbkommunikatör som ska ansvara för lösningar runt medlemmarnas engagemang genom värdeskapande tjänster och tillhörande kommunikativa...