Per Söderpalm analyserar opinionsläget inför valet och rösträkningen:
– I mitten på oktober var det en del som pekade på att Donald Trump hade momentum i valrörelsen. Kamala Harris smekmånad som presidentkandidat var över samtidigt som Donald Trumps stöd i de sju vågmästarstaterna började öka. På realclearpolling.com, där opinionsundersökningarna vägs samman, hade han för en dryg vecka sedan ledningen i samtliga även om avståndet till Kamala Harris var inom felmarginalen, analyserar
Han utvecklar:
– De senaste dagarna tyder en del på att Harris fått viss medvind, bland annat i Michigan och Wisconsin. I andra mätningar ser hon dessutom ut att ha chansen i både Nevada och Iowa, den senare en delstat som setts som säker republikansk.
Pennsylvania ser ut att bli nyckeln för att vinna presidentvalet, anser Per Söderpalm:
– Och där är det i stort sett helt jämnt just nu. Jag skulle säga att det är 50 – 50 vem som kommer att vinna valet men med en liten fördel för Kamala Harris. Det finns som sagt en del som tyder på att hon går in i valspurten med viss medvind. Dessutom tycker jag att Donald Trumps väg till 270 elektorer ser lite svårare ut. Tar Kamala Harris hem Pennsylvania, Michigan och Wisconsin vinner hon valet, medan Donald Trumps fallgropar är fler. Håller han North Carolina, kan han bryta den blå muren i norr, kan han lita på att han vinner i Georgia och Iowa?
Saker som du har reagerat på i valrörelsen?
– Valrörelsen har utöver olika kontroversiella utspel dominerats av det ekonomiska läget, abortfrågan, invandringen och den amerikanska demokratin. Tonläget har varit högt och konfrontativt samtidigt som de sju vågmästarstaterna har stått i fokus av mediernas rapportering. Det har också handlat mycket om stad och land, där Pennsylvania beskrivits som ett mini-USA med storstäderna Philadelphia och Pittsburg som röstar på Kamala Harris medan landsbygden väljer Donald Trump. Även röstklyftan mellan könen lyfts ofta fram och ses som något som kan avgöra valet. Hur går mobiliseringen av unga kvinnor och män för de båda partierna?
Per Söderpalm ger sin bild av herding, opinionsmätningar som kalibreras mot konkurrenternas jämfört med fristående, outliers.
– Herding har diskuterats en hel del. Hur kan det komma sig att opinionsundersökningarna i delstaterna ligger så nära varandra trots att den statistiska felmarginalen ligger på flera procent? Det väcker frågan om opinionsundersökningsföretagen väger sina undersökningar mot varandra. Om så sker finns det en tydlig risk att mätningarna bekräftar varandra och därmed inte fullt ut kan se de förändringar som sker i opinionen. Det blir intressant att se hur det här landar. Här ska också nämnas att USA-valen är genuint svårmätta, bland annat till följd av det låga valdeltagandet jämfört med i exempelvis svenska riksdagsval.
– Även outliers, att vissa undersökningar sticker ut, är något som diskuterats i valrörelsen. Det är framför allt undersökningen som kom i förra veckan och som visar att Iowa kan komma att rösta på Kamala Harris trots att staten av många beskrivits som stabilt republikansk. Undersökningen har skapat debatt om opinionsundersökningarnas trovärdighet men också om mätningar som politiskt slagträ i debatten. Här finns också en tydlig koppling till herding. Har kandidaterna och opinionsföretagen för tidigt karaktäriserat många av delstaterna som klara? Är det i själva verket inte avgjort än?
Hur ser du på mediernas rapportering om opinionsundersökningar?
– Mediernas rapportering runt opinionsundersökningar har överlag varit relativt balanserad även om vissa amerikanska medier använder små förändringar i opinionen för att lyfta fram den egna kandidaten som vinnare. Medierna har lyft fram de sju vågmästarstaterna som centrala för att vinna valet och också ofta tagit upp att skillnaden mellan kandidaterna i mätningarna ligger inom den statistiska felmarginalen. Jag tycker också att det har funnit många bra exempel på artiklar och inslag där olika väljargrupper fått ge sin syn på valet.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.