Skoldebattören: Skolan liknar McDonalds

Hans Albin Larsson kommer i dagarna ut med boken ”Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria” där han ur ett historiskt och nutida perspektiv beskriver skolreformer och hur regelverken har ändrats genom åren, och vilka konsekvenser det har fått.

 

– Jag vill inte fokusera på de yttre sakerna – våld i skolan, mobbing, eleverna kastar sudd på lärarna. Den bilden har vi matats med för länge, det duger inte längre att bara prata om de yttre faktorerna. Jag har skrivit den här boken för att ge en förklaring till varför skolan ser ut som den gör, och sätta in det i ett orsakssammanhang med lagar och regler som ändrats och hur synsättet har ändrats. Det går inte att förstå annars.

 

Han välkomnar skoldebatten, men menar att det finns stora skillnader i kunskap om skolan och vilka faktorer som lett fram till hur det ser ut idag.

 

– Marceij Zaremba som har skrivit en reportageserie för DN har verkligen lyckats tränga in i problematiken, han har försökt beskriva ett orsakssammanhang och har i väldigt hög grad hamnat rätt. Den övriga debatten ser väldigt olika ut, ibland är den initierad, men många gånger är den pinsamt ytlig och det beror på att det tar tid att sätta sig in i detta och hur allt hänger ihop. För min del har det tagit flera decennier, det är väldigt snårigt.

 

Han menar att skulden för den dåliga skolan ligger hos dem som fattar beslut på högsta nivå, både politiker, men också Lärarförbundet som röstade igenom att skolan skulle bli kommunal.

 

– Det är absolut rikspolitikerna som har en stor skuld i hur skolan har utvecklats, alla beslut som lett fram till att det blev som det blev, bland annat kommunaliseringen, besparingarna, att man började fokusera mer på förpackning än innehållet i skolan. Idag har man ju börjat ändra synsätt att man måste satsa mer på innehåll och höjt kunskapskraven, mycket därför att Sverige gått från att ha en skola i världsklass till att ha dippat ordentligt internationellt.

 

 

– Systemet som sådant ändrar man inte på utan att ändra på lagstiftningen. Sveriges kommuner och landsting vill inte att staten ska få mer inflytande för då tappar de inflytande och den ekonomiska vinningen det innebär för de att driva skolan. Många argumenterar för att skolan främjar företagsamhet och entreprenörskap, och är positiva till friskolekoncerner. De vill tjäna pengar. De blockerar och gör det svårare att genomföra drastiska reformer. Så där har alla partier en skuld till att det inte händer något. Det jag vill säga med boken är att man måste hitta tillbaka till synen på skolan som en investering – inte som en kommunal konsumtion.

 

Hans Albin Larsson menar att det viktigaste i utvecklingen av skolan inte egentligen är om den är kommunal eller statlig, utan att regelverket blir tydligare och mer ordning och reda.

 

– Det måste bli tydligare behörighetsregler, tydligare kursplaner, hur mycket undervisning det ska vara på en vecka och så vidare. Många skolor använder självstudier för att spara bort lektioner. Som det ser nu är detta upp till varje skola, och det är dåligt både för lärare och för elever. Man måste göra lärarna till experter igen, göra lärarutbildningarna mer attraktiva genom att höja kunskapskraven.

 

Han menar att utvecklingen har lett till att lärarna inte behöver utbildning och ska kunna hoppa in när som helst, i alla ämnen som helst.

 

– På vissa friskolekoncernenr har man inga inga läroböcker, allt är databaserat, och man lägger upp manualer som lärarna ska följa, det liknar nästan McDonalds.

Detta måste ändras. Alla som trott att man kan avveckla behörighetsregler har en skuld. Om man sågar lite i en stor ek gör det inte så mycket, men sågar man tillräckligt länge faller den, och det har ju hänt nu. Konsekvenserna efter alla felaktiga beslut visar sig nu.