DEBATT. Sverige står inför stora ekonomiska utmaningar. Men den ekonomiska tillväxten räcker inte till för detta. Därför måste tillväxten öka än snabbare.
Betydande investeringar behövs nu och framöver i välfärd, försvar, utbildning, elnät, ja listan kan göras hur lång som helst. Lönerna måste öka i offentlig sektor för anställda inom sjukvård, polis, brandförsvar, försvar, hemtjänst. Sverige går snabbt mot en åldrande befolkning, innebär ökat behov av äldrevård. Antalet invånare under gångna år har ökat. Kräver ökad kapacitet inom bland annat sjukvården
I kölvattnet på pandemin och nu Ukrainakriget måste Sverige rustas upp än mer inom ett flertal sektorer som sjukvård, äldrevård, försvar.
Räcker statens finanser till allt detta? I långtidsutredningens basscenario 2019 framgår att BNP i genomsnitt ökar med 2,0 procent under åren 2019 – 2035, nära genomsnittet sedan 1981 på 2,2 procent per år. Vidare framkommer att arbetslösheten väntas arbetslösheten öka gradvis fram till 2035.
Vi vet redan att driftsbudgeten och investeringsbehovet tynger offentliga finanserna ordentligt. Därför är det rimligt att vi nu måste ta höjd för att ekonomiska tillväxten framöver är otillräcklig för Sverige. Ingen vet något om framtiden, bättre att vara på den säkra sidan, att stärka Sverige ekonomiskt.
Fyra alternativ står till buds för att stärka offentliga finanserna: Öka tillväxten än mer, öka skatteuttag och införa nya skatter, minska överskottsmålet eller ökad upplåning.
Jag menar att först och främst gäller att öka tempot i ekonomiska tillväxten. De andra alternativen är enligt min mening mindre lämpliga för Sverige. Påverkar tillväxten negativt med ökat skatteuttag, att sänka överskottsmålet eller öka upplåningen försvagar Sveriges finansiella stabilitet.
Problemet är att i den politiska debatten hörs inget om den ekonomiska tillväxten. I stället fokuseras på nya utgifter av allehanda slag, speciellt inför valet. Hur ska det finansieras? Jo, genom att man minskar någon annan utgift. Blir ju ett nollsummespel. Inte ett ord om att snabba på den ekonomiska tillväxten för att på så sätt möjliggöra finansieringen.
Nu måste därför den politiska debatten handla om hur Sverige undviker att bli ett statsfinansiellt Titanic. På Titanic spelade orkestern på färden mot isberget. I Sverige intar politikerna denna roll. En statsfinansiell Titanicorkester på resan mot det statsfinansiella isberget.
Tempot i Sveriges ekonomiska tillväxt är ju det viktigaste som finns i vårt land. Härifrån skapas sysselsättning, skattebas för att finansiera driften och investeringar i Sverige, förutsättningar för integration. Vad möts vi debatten om detta? Totalt tyst.
Många av forna Sovjetstaterna har ekonomier som växer snabbt. Stater som ekonomiskt startats om efter Sovjetunionens kollaps. En ekonomisk tillväxthunger finns. Regimerna satsar kraftfullt på ekonomisk tillväxt. Att ekonomiskt komma i kapp länder som Sverige. Resultatet för Sveriges del? Försämrad konkurrenskraft. Jag är övertygad om att detta väntar om hörnet om inte den ekonomiska tillväxten snabbas upp.
Robert Lucas och Paul Romer menar i endogena tillväxtteorin att kunskap är motorn för ekonomisk tillväxt. Produktionsfaktorn kunskap, snarare än fysiskt kapital, är tillväxtens motor. Så sker idag i Sverige. Men svenska tillväxtmotorn måste snurra fortare, få mer bränsle genom innovativa politiska åtgärder och beslut. Fokus på produktutveckling, kunskap, utbildning, forskning och innovationer.
Som medlem i Socialdemokraterna uppmanar jag nu partiet att kraftsamla än mer i den ekonomiska politiken. Föra debatten, presentera konkreta, innovativa förslag innan valet i september, allt för snabbare ekonomisk tillväxt.
Dags för statsministern att här ta taktpinnen.
Peter Tovman, medlem, S, Stockholm, Östermalm
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.