utredningen föreslår
* att en kommun eller region som sänker sin skattesats jämfört med det föregående året ska få ett årligt bidrag i tre år.
* att en kommun eller region som höjer sin skattesats jämfört med det föregående året ska betala en årlig avgift i tre år.
* att undantag från systemet med skattesänkningsbidrag och skattebromsavgift endast görs vid skatteväxling.
* att beräkningen av jobbskatteavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning inte ska påverkas av förändrade kommunala skattesatser.
* att kommuner och regioner får en skyldighet att motivera sina beslut om höjda skatter.
* att lagändringarna ”i huvudsak” ska träda i kraft den 1 juni 2027.
SKR anser att ”staten i stället borde fokusera på orsakerna”.
”Genom minskad ryckighet, statsbidrag som är värdesäkrade och generella snarare än riktade samt att staten finansierar sina olika ambitionshöjningar och reformer fullt ut skulle motverka många lokala skattehöjningar”, kommenterar Emelie Värja, chefsekonom SKR.
Facken i Välfärden, det vill säga Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Sveriges Lärare, Vision och Vårdförbundet attackerar gemensamt skattebromsen och skriver i ett utskick:
”Exempel från andra länder, som Danmark, visar att skattebromsar har dålig eller ingen effekt på lång sikt. Facken i Välfärden anser att ett sådant förslag minskar kommuninvånarnas bestämmanderätt över sin egen välfärd”.
Facken i Välfärden föreslår i stället en indexering av statsbidragen ”för att skapa förutsägbarhet”.
”Det är finansminister Elisabeth Svantesson som höjt skatten i kommuner och regioner, hennes åtstramningspolitik har tvingat dem till det. Skattbromsen blir som att hon först sticker hål på däcket och sen försvårar för regioner och kommuner att göra det de kan för att laga det”, kommenterar Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.