Den avantgardistiska entreprenören

F-R-I-H-E-T. frihet. företag. F-Ö-R-E-T-A-G. Frihet. Två ord som Elisabeth Thand Ringqvist ständigt återkommer till. Just nu: radarfokus att komma in i riksdagen för Centerpartiet i Riksdagen.

– Jag ska göra det ingen annan har gjort och bli den första som blir inkryssad i Stockholms stad.

Annars: Driva eget företag som ”kombinerar min erfarenhet som managementkonsult med kunskapen från politiken”.

Hon borde ha kunskap. Hon har ändå varit Centerpartiets kanslichef, sakkunnig till näringsminister Maud Olofsson och har goda insikter i allt från den statliga bolagsportföljen till villkoren för enmansentreprenören. Och hon har ett styrelseuppdrag i Stiftelsen Fritt Näringsliv som driver tankesmedjan Timbro.

Och vi känner igen tankegångarna:

– Det måste vara individen som får bestämma mer än staten. Vi är ännu inte där. Vad som händer rättsligt när en förälder dör ligger fortfarande hos kommunen.

Frihet & Företag. Det låter Täbymoderatskt. Men det blev Centerpartiet. Elisabeth Thand Ringqvist bygger vidare på idéer hon impregnerades av i en uppväxt i en entreprenörsfamilj som producerade träkomponenter i ett företag med 50 anställda i Östersund.

– Mitt engagemang kommer från två saker. Min uppväxt. Och från att jag har jobbat mycket utomlands i stora och små företag. Jag har sett vilka globala utmaningar vi står inför. Jag har sett att de jobbar precis lika smart som vi gör i brasilianska pappersbruk. Och så ska vi leva på att vi är ett kunskapssamhälle.

Svenska jobb anser Elisabeth Thand Ringqvist att vi kommer att få jobba hårt för.

– Vi måste jobba mycket hårt för att framtidens jobb ska komma till Sverige och för att människor, företag och kapital ska vilja vara här.

Elisabeth Thand Ringqvist vill ta in den internationella debatten i Sverige. Men ska hon in i riksdagen går det inte att runda det egna kvarteret.

– Jag har stått varje dag på Kungsholms torg och Vasaparken och delat ut lappar. Det är mycket nätverkande med framförallt vänners vänner.

För att vara politiker lämnar Elisabeth Thand Ringqvist korta svar på frågan om vilka stora samhällsförändringar vi kan räkna med framöver.

– Globaliseringen, den åldrande befolkningen, miljö & klimat.

– Det handlar om ha bra utbildning, forskning universitet. Hur får man det? Genom att se till att internationell forskning tycker det är attraktivt i Sverige. Vi behöver ett utmanande kulturklimat. Kultur måste vara avantgarde för att provocera debatten. Det påverkar i sin i sin tur det skapande entreprenörsklimatet. Ett spännande Stockholm måste ha ett spännande avantgarde. Vi har god tillväxt och då ska det gå att öppna ett privat fotomuseum. Det är ett ekosystem som måste fungera. Politiker ska inte lägga sig så mycket i det, men att se till att konserthuset är en fullgod scen är ju en politisk fråga. Så behövs det ständigt förbättrade företagsvillkor. Det vet vi som kommer från jämtland. Nu slipper Åre moms på restaurangerna men i stället vill de rödgröna tvinga fram heltid som drabbar alla säsongsarbetare i Åre.

Jobb, arbete och sysselsättning. Hur ofta hör vi inte de tre begreppen i valrörelsen? Politikerna har ändå inte fattat.

– Idag pratas så väl om entreprenörer. Men normen är fortfarande anställning oavsett om det är regering eller opposition. Det är fortfarande man skapar jobb som politiker. Kulturen är att politiker skapar jobb genom satsningar i offentliga sektorn. Men det är ju företagen som måste skapa jobben. Annars har vi ingen som betalar skatt.

Den offentliga sektorn som regulator av arbetslöshet tycker inte Elisabeth Thand Ringqvist vi kan räkna med.

– Tiden är förbi när politiker bestämmer om hur stor offentliga sektorn ska vara. Politiker kan bestämma om vilken servicenivå vi ska ha så den utförs av offentliga sektorn eller privata företag. Politikerna kunde styra när allt var statligt och landtingsstyrt. Privatiseringen av offentliga sektorn har gått så långt så att den kommer att fortsätta oavsett regering, men i olika takt. 

Hur offentliga sektorn ser ut framöver beror också på hur vi som dess kunder eller ägare vill ha det.

– 40-talisterna i omsorgen vill inte ha mer av samma. Är de inte nöjda med vården röstar de med fötterna och går någon annanstans. För varje generation som får omsorg desto mer kräsna blir individerna.

– Genom att ha fler som jobbar i Sverige. Alla betalar skatt. Det måste man göra. I dag går det två som jobbar på en som inte arbetar. Om 20 år är en arbetsför, men två som inte är det. Då måste det finnas fler människor och företag i Sverige. Idag har 400 000 privat sjukförsäkring. Den största tillväxten skedde med Göran Persson som stadsminister.

– Det är en stor palett med saker som behöver göras. Arbetsgivaravgiften behöver sänkas. LAS ska luckras upp så att det förbättrar situationen för de små företagen och människor som som står långt utanför arbetsmarknaden. LAS fungerar jättebra för alla företag som har en fackklubb. Men för små företag blir det svårt att behålla den personal man verkligen behöver. Det behövs enklare regler för företagen. Men viktigast av allt är alliansens förslag på skattereform som främjar kunskap och arbete.

– Det kan de säkert. Men det är inte rätt väg. Den rätta vägen är att se till att företagen kan anställa.

– Skattereformen så att den premierar att människor utbildar och förkovrar sig hela livet och gör det lättare att investera i företag som inte är på börsen och minskar skatten på arbete. Reformen är helt nödvändig. Genomför vi den inte kommer företagen alltid att fråga sig varför de ska lägga bolaget i Sverige. Det måste vara tillräckligt attraktivt för personer att jobba i Sverige. I dag tappar vi it-företag till Storbritannien och Nederländerna och, då måste vi dra slutsatserna av det.

– Jag tror vi har med oss delar av fackföreningarna. Metall, delar av LO och Saco har ju haft diskussioner om detta och förstår. De har erfarenhet av att vara utsatta för globala konkurrens. Men det får du fråga dem om.

– Alliansen förstår delvis. Men jag är mer reformvänlig än snittet i alliansen. Jag har varit utomlands och har en praktisk och akademisk erfarenhet så jag vet jag att det här är rätt saker att göra.

– Jag håller på med opinionsbildning, om det är som politiker eller företagare och om det är på svensk eller internationell nivå, det vet jag inte.

Tre opinionsbildare som vi kommer att lyssna på om 10 år?
– Torbjörn Nilsson, journalist på Fokus, han skriver insiktsfullt. Han bok visar att han förstår betydelsen av vilken miljö de unga politikerna växer fram i. Markus Uvell ny vd för Timbro, han blir allt tyngre. Sedan borde näringslivet ha någon, kapitalet har ingen opinionsbildare, alltså det verkliga kapitalet. Och den ideella sektorn är otroligt anonym.

Har du makt?

– Just nu har jag mest inflytande över mina egna bolag. Förhoppningsvis mer om en vecka.

 

ELISABETH THAND RINGQVIST UTANFÖR JOBBET

Lyssnar på?
– Beethovens symfonier när jag skriver. Sting-konserten i Globen förra veckan. Jag lyssnar ofta på Petshop Boys. Jag är klassiskt skolad i cello och trombon, men valde Handels i stället.

Läser?
– Väldigt mycket debattlitteratur. Biografier och samhällslitteratur. Beskrivningar av samhällsfenomen som islam och apatiska flyktingbarn. Så ligger Den sista cigaretten av Klas Östergren på nattduksbordet.

Tittar på?
– Samhällsprogram. Och Hannah Montana med min dotter.

Förebilder?
– Madeleine Albright, henens biografier fick mig att bli kanslichef på Centerpartiet. Hon lade hon om sin karriär väldigt sent och doktorerade som ensamstående småbarnsmamma vid 55.

Drivkraft?
– Förändra och förbättra samhället.