”Om man kritiserar en oseriös organisation och ifrågasätter att de överöses med över 80 milj kr av skattemedel är det enligt samma oseriösa organisation ”uppenbart att SD inte är grundade i en demokratisk tradition”, skriver Björn Söder på Twitter.

”Denna biståndsorganisation tar emot över 80 miljoner kr i bidrag från staten vilket är en kraftig majoritet av de totala intäkterna. Nu lägger man pengar på marknadsföra inlägg med opinionsbildning mot Tidöavtalet, skriver Martin Kinnunen.

Civil Right Defenders har fokuserat på kriminal- och migrationspolitiken samt rättssäkerhetsfrågor i Tidöavtalet, berättar John Stauffer.

–  Granskningen utgår från mänskliga rättigheter och internationella människorättsnormer, som FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Europakonventet, EU-rätten och svenska grundlagen, det är en rättighetsanalys. Vi har tittat på hur förslagen i Tidöavtalet förhåller sig till normerna, säger han.

Vad har ni kommit fram till?
– Vi ser stora utmaningar i avtalet. Det innehåller förslag som inskränker mänskliga rättigheter och går utöver vad som är tillåtet enligt internationella normer och strider även mot EU-rätten och Sveriges grundlag.

John Stauffer lägger till:

– Men egentligen är helheten det allvarligaste. Den sammanslagna effekten skulle vara mycket allvarlig och urgröpa Sverige som demokrati och rättsstat. Om förslagen förverkligas, skulle det vara det största hotet mot människorätten på mycket länge.

John Stauffer tror dock inte att alla förslag i Tidöavtalet blir av i sin helhet.

– De kommer säkert inte att kunna gå så långt, som de tänker sig, utan förslagen kommer att stöta på hinder till exempel när de uppenbart strider mot grundlagen. Men signalvärdet av paketet är allvarligt i sig. Det skickar en signal om det samhälle som regeringen och SD ser framför sig och vart de strävar.

John Stauffer lägger till:

– Jag skulle också säga att det är problematiskt hur migrationspolitik och kriminalpolitik flätas samman. Det innebär att man pekar ut en grupp som ansvarig för alla problem i samhället. Avtalet riktar sin udd mot sårbara grupper såsom personer med migrationsbakgrund och personer som rasifieras. Även barn blir en särskild måltavla.

Är det några förslag som särskilt sticker ut?
– Ja, många. Men de som sticker ut mest handlar om att utvisa människor utan att de har begått brott, något som går emot det grundläggande i en rättsstat, att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad, oskuldspresumtion, som det heter. Här kan man bli utvisad på svaga grunder, som bristande vandel, som är ett vitt begrepp, att man lever på ett sätt som inte är olagligt men som inte ses som tillräckligt gott leverne av statsmakten. Det finns en risk för godtycklighet och rättsosäkerhet.

John Stauffer ger fler exempel på förslag som sticker ut:

–  Att göra det svårare för asylsökande som får otrygga förhållanden med transitcenter där de blir tvungna att vistas i vissa områden, kanske utomlands. Rättssäkerheten i asylprocessen försämras och tillgången till ekonomiskt stöd kommer att minska. Det blir tuffare att vara asylsökande i Sverige och det gör att vi får ett samhälle där vi har olika typer av innevånare, en hierarki med medborgare med fulla rättigheter och en typ av rättssäkerhet och asylsökande med sämre villkor. Det är ur ett diskrimineringsperspektiv problematiskt.

Hur kommunicerar ni kring er granskning?
– Vi försöker få ut den i alla våra kanaler och i sociala medier. Vi har skickat ut den via ett pressmeddelande också. Vi ser att det finns stort intresse för vår analys, den engagerar mycket. Vårt mål är att komma ut brett och nå en bred allmänhet. Men vi kommer även att försöka nå makthavare och regeringsrepresentanter och de som ska övervaka bevaka politiken, vi vill få till en dialog med makthavarna.

Vad har ni fått för reaktioner?
– Vi har fått positiva reaktioner. Det finns en stor oro i samhället kring vad avtalet innebär och ett stort intresse av att läsa en detaljerad analys.

Hur ser du på kritiken från SD, som bland annat tycker att ni opinionsbildar för statliga pengar?
– Kritiken fokuserar inte på innehållet i granskningen, man har inte kritiserat vår analys och det vi säger, utan att vi kritiserar och att vi säger ifrån. Detta kommer från Björn Söder och Martin Kinnunen, partitopparna. Det säger något om att SD som parti inte är grundat i den demokratiska traditionen och inte ser den viktiga roll som civilsamhället har i ett demokratiskt samhälle i att både granska makthavare och ha synpunkter, kritisera och utkräva ansvar. Det är uppenbart att SD ser det som ett problem. Redan 2020 ville Björn Söder dra in stödet till Civil Rights Defenders för att vi kritiserade Viktor Orbán (Ungerns premiärminister). Som jag förstår det vill SD styra civilsamhället och ha organisationer som är lydiga ja-sägare. Det skulle urholka vår demokrati.

Har du fått andra slags reaktioner från andra SD-politiker?
– Jag kan inte säga att jag har den fulla bilden. Men här är det två i partistyrelsen, högt i partitoppen, som representerar partiet, då tänker jag att det representerar synsättet för hela partiet. Det får man utgå ifrån.

Hur går tankarna när SD hotar med att dra undan statsstödet till er?
– Det finns två nivåer. Vi som organisation kan drabbas och det skulle påverka vårt sätt att arbeta internationellt med att stötta människorättsutövare och stärka demokratier i andra länder enormt, även om vi har annan finansiering.

–  Den andra nivån handlar om civilsamhället i stort, som funktionsrättsrörelsen, barnrättsorganisationer, en undandragen finansiering skulle påverka hela det svenska civilsamhället. Det är oerhört allvarligt och skulle vara ett hårt slag mot Sverige som demokrati.

John Stauffer har sett en liknande utveckling i andra länder.

–  Det här är ett mönster vi ser i världen, också i Europa med Ungern som exempel. Man pekar ut en grupp som ansvarig för problemen i samhället och försvagar och underminerar samtidigt civilsamhället som engagerar sig för deras rättigheter. Med SDs politik har det kommit in i en svensk kontext.

Kan det ändå var på sin plats att se över finansieringen av civilsamhället så att det inte bara rullar på år efter år?
– Stödet regleras och förändras kontinuerligt på olika sätt. Det nya som har kommit nu är demokrativillkor som är tänkta att styra stödet. Många har haft synpunkter på att demokrativillkoren är alltför otydliga och därför begränsande för civilsamhället, men det är inte så att stödet bara rullar på. Det ses över kontinuerligt och det är ett stöd som ställer stora krav på redovisning av vad man gör för medlen. Det är inte så att man får medel och kan göra lite vad man vill.

Kommer ni att samordna er kring Tidöavtalet med andra organisationer?
– Det kommer vi absolut att göra. Det här skulle påverka civilsamhället brett. Vi har olika nätverk och samarbetsformer. Vi kommer även att samarbeta kring andra förslag i Tidöavtalet ur till exempel barnrätts och asylrätts-perspektiv.