Arbetsförmedlarna: Politikerna kan inte ordna jobb

I rundringningen fick områdescheferna svara anonymt på ett antal frågor. Till en början kan konstateras att områdescheferna räknar med att fler får jobb. Sju av tio angav att deras möjligheter att förmedla jobba ökar det närmaste året. Faktorerna bakom detta är i första hand en förbättrad konjunktur, men även generationsväxlingen där äldre går i pension och yngre förväntas ta över är en anledning som nämns av flera chefer.

Områdescheferna bekräftar vad som sägs i valrörelsen där ungdomsarbetslösheten har seglat upp som en av de stora valfrågorna.

De främsta hindren för sysselsättning på respektive ort är konjunkturläget och de arbetssökandes utbildning. När det gäller ungdomar är inte konjunkturläget det som nämns i första hand, utan brist på komplett eller rätt utbildning och brist på erfarenhet men även arbetsvillkor som passar ungdomar illa som hög ingångslön, las och avsaknad av instegsjobb.

– Utbildningsnivån är låg bland ungdomarna i området och vi har ingen naturlig ungdomsarbetsmarknad här. Vi har inte ens ett McDonalds eller någon stor turistnäring som brukar svälja många ungdomsarbetare. Vi har vår industri och där ökar kraven, många kräver specialistutbildningar, gärna högskola, säger en av områdescheferna.

Flera av de utfrågade cheferna tycker att regeringens 90-dagars regel som innebär att ungdomar inte får något aktivt stöd under perioden borde avskaffas.

– Den är idiotisk och måste skrotas, säger en områdeschef.

Förutsättningarna för jobb påverkas i rangordning av utbildning, konjunktur, arbetsgivaravgift och politik. Aktörerna som påverkar är förutsättningarna är i rangordning näringslivet, regeringen,, kommunen och facket.

Politikerna har dock ingen större förmåga att ordna jobb, enligt en del områdeschefer:

– Rikspolitiken kan hjälpa till att stötta vissa grupper, men det är inte det som gör om vi har arbetslöshetssiffror på 6 procent eller 1,5 procent.

– Regeringens roll är förstorad. Regeringen kan inte ordna jobb, om det finns jobb hänger på efterfrågan.

– Jag tror att arbetsgivaravgifter och Las har liten betydelse.

Men politikerna har ett stort inflytande över styrningen av Arbetsförmedlingen och flera områdeschefer är mycket försiktiga med att uttala sig om politik. Regeringsskiftet har inte gått obemärkt förbi.

– Det är en skillnad idag att vi har ett stort förtroende från alla politiker. Det är bara Centern som ibland kritiserar oss. Det känns otroligt kul att även de borgerliga ser hur mycket vi gör. De tror på oss som myndighet, säger en chef.

– Fokus har i större utsträckning än tidigare legat på dem som står längst ifrån arbetsmarknaden, säger en chef.

Ingen har undgått att arbetsförmedlingen ska ta hand om de utförsäkrade långtidssjuka.

– De är en ny målgrupp, som inte står till Arbetsförmedlingens förfogande vid inskrivningstillfället. Tidigare har Arbetsförmedlingens enda krav varit att man ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att få vara inskriven, säger en chef.

– Det är första gången vi har fått i uppdrag att arbeta med människor som kanske inte kan eller vill ha ett arbete, säger en annan chef.

Länsarbetsnämnderna har skrotats och det väcker blandade reaktioner.

– Vi blev en myndighet den 1 januari 2008 när länsarbetsnämnderna lades ner. Det har förändrat vår vardag. Jag känner tydligare att vi jobbar mot arbetssökande på samma sätt i hela landet nu. I dag är beslutsgången mycket rakare, säger en chef.

– Man har tappat möjligheten att göra saker tillsammans i hela länet och mellan länen, att göra projekt tillsammans och söka EU-stöd, säger en annan chef.

De tio intervjuade cheferna hade i snitt jobbat på arbetsförmedlingen i 15 år. Och de är också rätt luttrade av att ha varit politiskt styrda. De illustreras av följande kommentarer:

– Det sker förändringar hela tiden. Det gäller att vara förändringsbenägen för att jobba här. Ena året ska vi få ut alla i praktik, nästa år ska inga ut i praktik utan då gäller jobb för alla. 

– Det dagens regering gör är en kopia av vad tidigare regeringar har gjort. Det är bara lite olika fokusering och olika namn på samma saker. En annan regering skulle kanske satsa mer på arbetsmarknadsutbildning, och personligen tror jag att det bidrar till att fler får jobb. 

– För drygt ett år sedan arbetade vi stenhårt med att minska antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. Det var ett tydligt regeringsuppdrag i högkonjunkturen. Ett år senare har vi ett beting att vi ska öka rejält personer i arbetsmarknadspolitiska program.

På frågan vilka ord som bäst beskrev deras jobb var områdeschefernas vanligaste svar lärorikt, stimulerande, utmanande, spännande och stressigt.

 
I nästa artikel som bygger på undersökningen kommer vi att berätta hur områdescheferna ser på bemanningsföretagen. Den publiceras senare i veckan.

 

Av Amina Djemili, Kamilla Kvarntorp och Rolf van den Brink