– Det var mycket på dagordningen som gjorde mötet rörigt, processmässigt. Det var väldigt många parallella handlingsspår. Samtidigt var det otroligt mycket folk på plats, nästan 110 000, säger Andreas Gyllenhammar.
Mötet hölls i den förra världsutställningens byggnader och var utspritt i olika fastigheter över ett större område.
– Det gjorde att delen vid sidan av förhandlingarna, Klimatalmedalen, var överblickbart i år.
Hur var stämningen?
– Den var intensiv. Det blev tidigt ett fokus på att Förenade Arabemiraten skulle bevisa att de skulle klara av mötet trots att de hade en oljeshejk (Sultan Ahmed Al Jaber) som ordförande. Det blev fokus på hur de betedde sig och vad ordförande sa snarare än hur länderna betedde sig.
Sedan kom frågan om att fasa ut fossila bränslen.
– Det blev ett sätt att hänga upp sig på något konkret och som det blev mycket fokus på, vilket gjorde att de andra strömningarna som klimatfinansiering och utsläppsmarknader hamnade i bakvattnet. Och det var mycket det som inte gick att landa sedan. Det var mycket som fick flyttas på till kommande år. Bland annat kom man inte i mål med frågan om rättvis omställning.
Hur klarade Sultan Ahmed Al Jaber balansgången?
– Han vacklade fram och tillbaka men tog sig i mål på slak lina. Det blev ett avtal så han undvek att trilla av snöret. Men det behövdes kompromisser och nu är det lite luft och tolkningsmån i avtalet.
Vad innebär avtalet för Sverige och svenska företag?
– Jag tycker att man ändå åstadkom ett signalvärde. Det blev tydligt att man måste ställa om och det inte är förhandlingsbart. Det visste vi kanske för att EU sätter reglerna för oss nu. Frågan om det går att vika av från klimatmålen är bortstädad, säger Andreas Gyllenhammar och lägger till:
– Sedan är frågan om hur mycket klimatarbete man kan göra utomlands. Den diskussionen har vi ju haft i Sverige. Den frågan landade man inte riktigt, men man stängde inte heller den dörren. Min tolkning är att vi får göra det, enligt det nya avtalet, UAE Consensus och Paris-avtalet.
För företagen inom grön omställning innebär avtalet att de får en ”bra resa framöver”.
– Det är mycket tryck på att ’accelerera omställningen’. Det är de två orden som förekommer mest i avtalet. Det bådar gott för de som jobbar med grönt stål, batterier och annat.
Har det gjorts några framsteg sedan förra mötet?
– Det görs framsteg men de vägs upp av att tiden rinner ut. Trycket ökar i hela grytan. Bäst går omställningen i transportsektorn. Den omställningen ligger i fas.
Det förhandlades fram även en del frivilliga initiativ och överenskommelser.
– Det viktigaste i år var att man ska tredubbla investeringarna i förnybart och fördubbla insatserna kring energieffektivisering. Det tillsammans med minskningar av metanutsläppen innebär att vi klarar 80 procent av det som behöver göras för att ligga i fas med 1,5-gradersmålet.’
Diskuterades Sveriges roll?
– Nej. Vi är en av de 198 länderna och ett av de mindre plus att vi ingår i EU, vilket gör att man syns mindre. VI fick inte heller några av de finare positionerna med ministrar som får medla mot slutet, men det fick Danmark och Norge.
Läs en längre version i den senaste utgåvan av Veckans Brief.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.