Värmland har kommunen med flest följare på Facebook och även kommunen med högst engagemang för år 2015. Det visar en undersökning från SKL, Sveriges kommuner och landsting utförd av företaget Smampion 215 kommuner av 290 hade eller startade en Facebooksida 2015 för sin övergripande verksamhet. Bland kommunerna som inte är med på listan märks Stockholms stad. Flest följare (likes) har värmlandskommunen Karlstad med närmare 24 000 följare vid årsskiftet, följd av Huddinge med närmare 19 000 och Malmö med närmare 15 000. Långt ner på listan kommer stora Göteborg med 4 400 likes. Högst engagemang har värmlandskommunen Grums, med 44 procent av innevånarna som har varit inne på sidan i snitt under en vecka. Två är Sollefteå och trea Övertorneå. Engagemanget tycks störst där kommunerna är som minst, tycks vara fallet. Sett till följare per befolkningsstorlek ligger typiska skogskommuner i topp som Malung-Sälen som har 125 procent följare. Jämfört med tvåan Jokkmokk med 101 procent och Över Torneå (75 procent). Snabbast responstid bjuder Bengtsfors sina innevånare på med 237 sekunder innan sidan svarade och följd av Västervik och Markaryd med 255 respektive 329 sekunders svarstid. ENGAGEMANGSGRAD Grums 43,80% Sollefteå 40,90% Övertorneå 36,60% Vänersborg 36,40% Eslöv 35% Danderyd 33,50% Svenljunga 31,10% Ydre 31% Götene 29,80% Lekeberg 29,50% Uppvidinge 28,60% Hällefors 27,20% Sotenäs 26% Partille 25,80% Storuman 25,70% Ale 25,40% Dorotea 25,40% Rättvik 24,80% Skurup 24,20% Enköping 24,10% Laholm 24,10% ANDEL FÖLJARE AV...
I samarbete med Cision presenterar Beaconomist varje vecka en casefilm som beskriver hur en kampanj skapades. Den är gången visar vi hur Garbergs skapade kampanjen Abused emojis för Bris. En app med misshandlade emojis skapades för att möjliggöra för barn och ungdomar att prata om situationer där de känt sig dåligt eller felaktigt behandlade utan att behöva sätta ord på situationen. Mer info
Färska försäljningssiffror från e-handeln med snabbrörliga konsumentvaror visar att Storbritannien ligger långt framme i Europa. Det är analysföretaget AC Nielsen som har undersökt hushållens köp av snabbrörliga konsumentvaror, i första hand livsmedel, på de största marknaderna i Europa. Det visar sig att Storbritannien har den största försäljningen via internet med närmare 85 miljarder kronor under 2015. Det motsvarar 6,2 procent av den totala försäljningen av snabbrörliga konsumentvaror. Det kan jämföras med Frankrike med drygt 50 miljarder och 6,4 procent. Trea är Tyskland med 6,4 procent och en andel på 0,6 procent. Penetrationen, andel hushåll som köper snabbrörligt via internet, ligger på 47 procent i Storbritannien, jämfört med 34 procent i Frankrike och 16 procent i Italien. Siffrorna bygger på faktiska transaktioner. I Sverige håller AC Nielsen på att införa mätningarna som förväntas komma i gång under året. ÅsaBritt Hermansson, Sverigechef på AC Nielsen räknar med att Sverige hamnar på 0,5-1,0 procents andel, i linje med Tysklands siffror och långt från ledande Storbritannien och Tyskland. – I Sverige har vi en tendens att vara långdragna. Men när det tar fart går det fort, säger hon och pekar på en del andra skillnader mellan länderna: – I England sker e-handeln nästan enbart via hemleveranser. I Frankrike gäller click and drive, man plockar upp beställningarna i matbutiken. I England ser vi också att en liten del av befolkningen i dag köper allt via internet. En sak som bromsar tillväxten av köp via internet är oron över att köpa färskt. – Men det konsumenterna...
Svenska institutets och B-Reels nya reklamfilm är förutsägbar, men innehåller delar institutet borde utveckla vidare till nästa omgång filmer, tycker Beaconomists filmvetare Alexander Viktor Mörén Rolandsson. Svenska institutets nya reklamfilm ”This is Sweden” som släpptes 27 januari 2016 ska visa en ärlig och inbjudande bild av Sverige genom dokumentära vinjetter. Filmen uppvisar vackra landskap och människor genom dag och natt, från sommar till vår, men lyckas aldrig riktigt imponera. Det är nakenbad i svenska sjöar, snötäckta skogar och midsommarkransar – en bild av Sverige som känns något förutsägbar. I denna aspekt av bilden finns inte mycket nytt att hämta. Men filmen innehåller också några få vinjetter som inspirerar desto mer och visar den riktning nästa film bör ta för att väcka större intresse. Filmens tre nivåer av cirkelkomposition i förhållande till dag, årstid och plats är intressant att följa på en metanivå, likaså är det visuella snyggt fångat, men det är inte förrän filmen byter fokus som innehållet faktiskt blir riktigt bra. Mitt bland årstiderna får vi plötsligt samkönade äktenskap, 16 månader föräldraledighet och en annorlunda representation av energiproduktion – bilder av Sverige som lockar och informerar, snarare än infriar stereotyper. Jag hade velat ha fler av dessa spännande vinjetter och att varje gavs mer tid, för de säger mer om landet än vad regniga sommardagar och adventsljus gör. Att blanda stereotyper med de nytänkande representationerna av landet ger ett rörigt uttryck. Infriandet av stereotyperna tar för mycket plats i relation till det intressanta innehållet som faktiskt ger oss något...
En ny undersökning från Novus visar att 94 procent av svenskarna anser att journalistik är viktigt för samhället. Störst förtroende har svenskarna för etermedierna och dagspressen. Men Sverigedemokraternas sympatisörer har ett avsevärt mindre förtroende för medierna. Novus undersökning visar att 97 procent av svenska folket följer nyhetsbevakningen regelbundet. 63 procent gör det flera gånger om dagen och 93 procent åtminstone dagligen. Novus frågade även de respondenterna som angav att de läser alternativa medier som Avpixlat om anledningen. Skälen som angavs är ”få reda på fler detaljer och få en nyanserad bild”. Var femte läsare av alternativa medier, säger att det vill få reda på sanningen. Störst förtroende har svenskarna för etermedierna, lägst för kvällspressen. Även mediernas sajter ska ha vägts in i omdömet. Förtroendekurvan tycks peka uppåt för de traditionella medierna. mycket/ganska stort förtroende, procent, september 2015) radio 70(66) tv 67(58) dagstidningar 59(54) kvällstidningar 12(8) Sverigedemokraterna har avsevärt lägre förtroende för medierna jämfört med det rödgröna och det borgerliga blocket. mycket/ganska stort förtroende, procent alliansen (M, L, KD, C) radio 76 tv 75 dagstidningar 70 kvällstidningar 10 de rödgröna (S, V, MP) radio 79 tv 75 dagstidningar 62 kvällstidningar 16 SD tv 46 radio 46 dagstidningar 35 kvällstidningar 8 69 procent av Sverigedemokraterna svarar nej på frågan om det som presenteras i medierna ger en rättvisande bild av Sverige, jämfört med 38 procent för Alliansen och 33 procent för de rödgröna. 60 procent av alla anser att medierna vinkar för att skapa den bild av samhället de föredrar jämfört med...
It-leverantören KnowIT och McDonalds fanns med i rubrikerna för de två mest lästa artiklarna under det senaste året för Beconomist. Den allra mest lästa artikeln var Beaconomist stora listning landets digitalbyråer där det kunde konstateras att it-bolaget KnowIT är större än digitalbyråerna på deras hemmaplan. Den näst mest lästa artikeln berättades om hur McDonalds startar ett internt tech-bolag På tredjeplats kom listan över de störa byråerna inom sociala meder. 1. KnowIT – större än digitalbyråerna 2. McDonalds startar techbolag med 250 anställda 3. De är störst på sociala medier 4. Fejksajten förbryllar pr-branschen 5. Appbyråerna tror på tjänsteutveckling 6. Medieräv tar hem delningsekonomin 7. Framtidens producenter bor i Plåsterhuset 8. Så tacklar it-bjässarna digitalbyråerna 9. Drupal och WordPress går skilda vägar (1321 total views) 10. Handelsbanken om contentstrategin och EFN (1224 total views)
UPPDATERAD. Beaconomist gick igenom de största digitalbyråernas följare på Facebook, Twitter och Instagram. Med en massiv närvaro på Facebook är HiQ den digitalbyrå, eller kanske snarare it-konsult som har mest följare sammanräknat, 37 500. North Kingdom är i stället stora på Twitter med närmare 17 000 följare. Siffrorna för it-jätten Tieto landar på 10 200. Då har Tieto även ett lokalt twitter-konto för Sverige, vilket inte räknades in då det är svårt att sortera bort dublettföljare. Störst på Instagram är House of Radon med närmare 1 200 följare. Samtliga byråer har följare, eller likes, på Facebook. Runt 18 procent har inte konto på Twitter. De flesta finns inte på Instagram. Endast en byrå har fler än 1 000 följare på Instagram. Tio har över 1 000 likes på Facebook och åtta på Twitter. Artikeln och tabellen har uppdaterats då siffrorna för Tieto var felaktiga, vilker redaktionen beklagar.
Användarupplevelser i all ära. Det är fortfarande priset som avgör köpbesluten på nätet. Det visar en undersökning som Adobe har beställt från Yuogov. Frågan löd: Vad påverkar dig mest i beslutsprocessen vid köp av en produkt eller tjänst över nätet? Respondenterna kunde ge fem svar. 76 procent angav pris, 65 procent produktegenskaper och 51 procent erbjudanden. Saker som det pratas mycket om i dag som andras rekommendationer hamnade lägre ner (34 procent), rekommendationer på sociala medier (7) och användarupplevelse (18). Undersökningen kartlade även skillnader mellan män och kvinnor. Största skillnader mellan kvinna/man kunde hittas för följande parametrar. Erbjudande 55/48 (kvinna/man, procent) Produktkvalitet 58/71 Varumärke 27/32 Recensioner online 30/38 Leverans, returrätt 47/39
En ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att kommunernas webbplatser blir allt bättre. Bland annat har det blivit lättare att söka fram information. Även antalet e-tjänster i kommunerna ökar. Det framgår av SKLs rapport "Information till alla? En uppföljande granskning 2015”. En av sakerna som har förbättrats är sökfunktionerna som har testats med 46 frågor som skulle besvaras inom två minuter. Andelen svar ökade med 8 procentenheter till 63 mellan 2014 och 2015 Kontaktuppgifter till näringslivsansvariga och beskrivning av stöd till nyetablerade företag förbättrades från 76 till 80 procent. SKLs rapport visar också att antalet e-tjänster i kommunerna fortsätter att öka. HÄMTA RAPPORTEN
Sedan 2014 har andelen svenskar som använder betalappar minst ett par gånger per vecka ökat från 3 till 7 procent. Mest känd är Swisch. Det visar en undersökning av Insight Intelligence bland 1 000 svenskar 16-74 år, intervjuade av Sifos webbpanel med 24,3 procentssvarsfrekvens och utförd på uppdrag av Internetstiftelsen i Sverige, IIS, EY, Bankgirot och Swedbank. Undersökningen visar att Swish den mest använda och kända betaltjänsten. 93 procent känner till Swisch och 51 (19% år 2014) procent använder den. 70 procent i åldersgruppen 16-29 år använder Swisch. År 2014 låg Swish på tredje plats men har i år passerat Klarna som 78 procent kände igen och 48 (34) procent hade använt. Användandet av Paypal minskade från 31 till 29 procent. 48 procent angav att de inte kände till Wywallet jämfört med 71 procent för Izettle. Jämfört med 2013 har kontantbetalningarna (minst ett par gånger per vecka) minskat från63 till 40 procent. Kortbetalningarna har ökat från 83 till 94 procent. Andelen som betalar med betal-appar har ökat från 1 till 7 procent. Högst är dock förtroende för kontanter (88 procent) följt av kort (86), vilket kan jämföras med betalappar (37). Vid betalningar till vänner dominerade betalappar (43). Vid torghandel är det kontanter som gäller (78). Fördelarna med mobila betalningar är tillgänglighet (49), snabbhet (14) och enkelhet (7). Nackdelarna är otrygghet (30) och spårbarheten (23). De mest tänkbara leverantörerna av digitala betaltjänster är bank (61), myndighet (36), försäkringsbolag (25) och specialiserad betaltjänstleverantör (19). Bara 1 procent kan tänka sig använda en...
Rolf van den Brink
Inga lediga jobbannonser.