Den 15 juli publicerade Dagens Nyheter en artikel med rubriken "Miljardsatsningen gav få jobb". Ingressen löd: "Sänkningen av restaurangmomsen skulle leda till fler jobb, enligt regeringen. Men trots att det har gått 1,5 år sedan reformen infördes tyder inget på att sysselsättningen i branschen har ökat. Statistik från SCB pekar på att antalet sysselsatta ligger på samma nivå."
Artikeln fick Visita att reagera och publicera ett motinlägg på hemsidan. Där hävdar organisationen, som har kämpat länge för att sänka restaurangmomsen, att antalet jobb i stället har växt kraftigt.
Förklaringen till de olika slutsatserna är användningen av statistik, berättar Visitas branschekonom Björn Arnek.
‑ Dagens Nyheter använder månadsstatistiken från SCB för april över antalet sysselsatta i restaurangbranschen. Men felmarginalen är stor.
Dagens Nyheters artikel visar att antalet jobb ökade med 400 till 138 700 från april 2011 till samma period 2013. Siffrorna bygger på SCBs officiella arbetskraftsundersökning, AKU.
Björn Arnek köper inte statistiken som ett mått på hur många som faktiskt är sysselsatta i restaurangbranschen.
‑ SCB är bra att mäta sysselsättningen och det blir en ganska säker på totalnivå för stora branscher. Men det blir väldigt osäkert för små branscher. Det är inget SCB håller hemligt. För restaurangbranschen kan det slå fel på plus minus 14 000 anställda. Hade DN i stället använt siffrorna för maj hade statistiken visat en uppgång på 6 800 anställda.
Visita använder i stället lönestatistiken som mått på hur sysselsättningen utvecklas i restaurangbranschen.
‑ Där finns ingen osäkerhet. Lönesumman kommer från Skatteverket via SCB. Även forskaren Oskar Nordström Skans på Institutet för arbetsmarknadspolitiska studier håller med om att det är det mest tillförlitliga måttet.
Lönestatistiken visar i stället en uppgång av antalet jobb, anser Visita.
‑ Under det första kvartalet ökade lönesumman med 8 procent i restaurangbranschen men med mindre än 3 procent på övriga marknader. Det kan bero på två saker. Antalet arbetade timmar har ökat eller lönerna har höjts.
Men hur vet ni att det inte är lönerna som har gått upp?
‑ Vi har bra lönestatistik. 60-70 procent av branschen är medlemmar hos oss och har kollektivavtal och många andra har hängavtal. Löneökningen i restaurangbranschen följer andra branscher.
‑ Vi har bra lönestatistik. 60-70 procent av branschen är medlemmar hos oss och har kollektivavtal och många andra har hängavtal. Löneökningen i restaurangbranschen följer andra branscher.
Hur trovärdiga är ni som avsändare, ni vill ju visa på positiva effekter av momssänkningen?
‑ Ja, det kan man ju säga. Men jag har följt utvecklingen i branschen i tio år och har en trovärdighet bland medlemmarna. Den trovärdigheten försöker vi uppehålla. Vi spinner inte på siffrorna. Vi använder SCB rakt upp och ner.
‑ Ja, det kan man ju säga. Men jag har följt utvecklingen i branschen i tio år och har en trovärdighet bland medlemmarna. Den trovärdigheten försöker vi uppehålla. Vi spinner inte på siffrorna. Vi använder SCB rakt upp och ner.
Dagens Nyheters artikel kan få konsekvenser för Visitas opinionsbildning.
‑ När vi har rapporterat om utvecklingen, har det inte varit någon diskussionen om branschen har ökat. Frågan har varit om ökningen är en konsekvens om momssänkningen. Så det är klart att det är problematiskt. Om månadssiffrorna börjar användas blir det stora svängningar.
Tror du oppositionen kommer att använda Dagens Nyheters artikel i sin opinionsbildning mot Alliansregeringen, som genomförde momssänkningen för restaurangbranschen?
‑ Det vet jag inte riktigt. Statistiken har publicerats. Men SCB är inte hemliga med hur osäker den är.
‑ Det vet jag inte riktigt. Statistiken har publicerats. Men SCB är inte hemliga med hur osäker den är.
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.
