– Det är bra och positivt ur ett yttrandefrihetsperspektiv och även för medborgarnas insyn i offentlig verksamhet. Men det är olyckligt och svårbegripligt att man dragit gränsen så skarp att vissa grupper utelämnats, säger Unionens förbundsjurist Ola Sundström.

 

Det var ifjol som en utredning tillsattes, i svallvågorna efter Carema-skandalen, med uppdraget att se över hur ett meddelarskydd för privatanställda inom offentligt finansierad verksamhet kan se ut.

 

I onsdags lämnade utredaren Margareta Åberg sitt betänkande med förslaget om en ny lag som bland annat skulle förbjuda arbetsgivare att efterforska och bestraffa anställda som lämnar ut uppgifter till media, det vill säga i princip samma skydd som offentliganställda i dag har.

 

Men lagen skulle gälla endast anställda på bolag som jobbar med vård, skola och omsorg. Anställda inom andra skattefinansierade verksamheter, som kollektivtrafiken eller företag som anlitas av Arbetsförmedlingen, lämnas utan skydd – något Unionen är kritisk till.

 

– När man dragit gränsen som man har gjort nu innebär det att anställda i andra branscher som är i offentlig regi inte har rätt att visselblåsa på det sätt som meddelarskyddet ger möjlighet till, säger Ola Sundström.

 

– Skillnaden blir väldigt markant, om man till exempel håller på med arbetsmarknadsverksamhet. Det kan ju vara stora offentliga bidrag i en sådan verksamhet och det kan också förekomma oegentligheter där. Det finns ett stort allmänintresse här, säger han vidare.

 

Att utredningen endast fokuserat på skola, vård och omsorg beror på regeringens direktiv. Ola Sundström medger att det finns en gränsdragningsproblematik att ta hänsyn till.

 

– Utredaren säger att det är svårt att dra gränsen för vad som är offentligt och privat finansierad verksamhet, till exempel om det är ett bolag som håller på med båda delarna. Eftersom skola, vård och omsorg är definierade i lag så är det lättare. Men om man tar arbetsmarknadsverksamhet så är ju även den definierad i lag. Så argumentationen håller inte, säger han.

 

Lagen är däremot utformad på så sätt att riksdagen vid behov kan lägga till ytterligare områden.

 

Är detta något ni ska driva, för att utöka lagen?
– Vi kommer ju argumentera för att man inför det för andra grupper också, men sedan exakt hur eller hur aktivt kan jag inte säga. Men ges möjligheten kommer vi göra det, säger Ola Sundström.