Trafikverkets generaldirektör om höjda banavgifter: Vi följer lagen

– Det finns en järnvägslag som bestämmer hur stora banavgifterna ska vara och vi tar i dag inte ut banavgifterna i enlighet med förslagen. Vi har att förhålla oss till det, konstaterar Gunnar Malm.

 

Frågan om höjda banavgifter har länge varit ett hett ämne för branschen och i sin senaste infrastrukturproposition föreslog regeringen en kraftig höjning av avgiften till drygt två miljarder kronor år 2021.

 

Från branschens sida har invändningarna varit många. Enligt branschorganisationen Tågoperatörerna kommer banavgifterna att slå hårt mot medlemmarna som inte har råd med höjningen. Dessutom riskerar höjda avgifter att snedvrida konkurrensen, då en stor del av den spårbundna trafiken flyttar ut på vägarna.

 

Även riksdagen, där oppositionen körde över Alliansen, har sagt nej till höjda banavgifter.

 

Trots det fortsätter alltså Trafikverket med sin höjning.

 

– Jag vet inte hur diskussionerna i trafikutskottet gått, men de känner säkert till att man måste göra lagförändringar. Det är väl ett initiativ som man måste ta tag från riksdagens sida. Vi har inte fått andra direktiv. Om riksdagen vill ändra i järnvägslagen så får vi förhålla oss till det den dagen det är gjort, säger Gunnar Malm.

 

– Ja, vi är regeringens organ för att genomföra den politik man har bestämt. Vi följer de lagar som finns.

 

Gunnar Malm deltog i dag på Tågoperatörernas heldagsseminarium i Almedalen kring infrastrukturen, där både han och Jan-Evert Rådhström (m), trafikutskottets vice ordförande, tog upp frågan.

 

– Det finns en majoritet som inte tycker att vi ska ha en höjning. De kan de tycka, men är också svaret skyldig för hur vi ska ha finanseringen klar för hur vi faktiskt åstadkommer ett bättre infrastruktursystem, sade Jan-Evert Rådhström under en utfrågning och öppnade dessutom för differentierade avgifter.

 

Men både Miljöpartiet och branschen anser att spårens dåliga skick inte motiverar en avgiftshöjning.

 

– Det är en åsikt jag har respekt för. Å andra sidan är det andra motargumentet att man inte heller betalar för den slitning som sker i dag. Vi måste säkerställa att vi har pengar, det behövs för drift och underhåll, säger Gunnar Malm.

 

– Vi har den situation som vi har, och ett system som inte fungerar tillräckligt bra. Hittills har vi haft en kollektiv syn på hur vi betalar för den här delen och jag har ingen annan uppfattning än att pengarna ska in i en gemensam påse. Sedan ska de användas på ett klokt sätt. Men jag respekterar de synpunkter som finns.

 

– Man måste fundera utifrån vad som hade hänt om vi inte gjort något. Nu har vi i princip en neutral plan, det sker alltså ingen förbättring. Men det beror framförallt på en kraftig trafikökning, det är grunden och det som förorsakar detta. Jag kan bara konstatera detta, så är det, säger Gunnar Malm.