Svenskt Näringsliv tar strid om hur de svenska klimatmålen ska sättas och utvärderas och flytta fokus på hur mycket svenska företag släpper ut till vilken global klimatnytta de kan göra.

”Det genomslag som svenska företag skapar i hela världen borde vara en hörnsten i klimatpolitiken. Men politiken tar inte tillräcklig hänsyn till detta, trots att det som görs i näringslivet har större betydelse för klimatet än i princip varje annan åtgärd”, skriver Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke på organisationens hemsida.

Svenskt Näringsliv har med stöd av statliga Vinnova låtit ekonomer på Material Economics rääkna ut de svenska företagens totala klimatpåverkan och jämfört med utländsk produktion.

Enligt Svenskt Näringsliv, som hänvisar till Material Economics , skulle näringslivet kunna fördubbla den direkta klimatnyttan av svensk export. År 2040 skulle exporten kunna minska de globala utsläppen med 65 miljoner ton, vilket enligt Svenskt Näringsliv överstiger Sveriges samlade utsläpp idag.

Nu vill Svenskt Näringsliv att den nationella klimatstrategin anpassas efter detta.

Och det ställer krav på politiken. Svenskt Näringsliv efterlyser:

* En politik som bygger på att företagande är motorn i klimatomställningen.

* Ett perspektivskifte i klimatpolitiken.

* Exporten ska vara en faktor både i utvärderingen av hur Sverige når klimatmålen och i utvecklingen av klimatpolitiken.

* Ett väl fungerande elsystem.

* Investeringar i elöverföring måste prioriteras.

* Möjligheterna att investera i produktion, FoU och innovation i Sverige ska ses som en viktig del av klimatpolitiken.

* Investeringar i forskning och utveckling ska stötta näringslivets innovations- och exportförmåga.

* Tillståndsprocesserna måste effektiviseras. Handläggningstiden ska minst halveras och ändringstillstånd måste vara huvudregel för företag som vill förändra sin verksamhet.

* Målet om 100 procent förnybart behöver ersättas av 100 procent fossilfritt.