Beredningens ordförande Lats Tysklind, påpekade under dagens presentation för miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (l), att flera beslut togs som majoritetsbeslut och inte som enhälliga beslut.
– Det är en liten brist i detta att vi trots allt inte fick fram fler där det var enhälliga beslut, sa han.
– De hade lika gärna kunnat sätta lobbyister i beredningen i stället för politiker, säger Maria Gardfjell (mp), som själv har jobbat som ”lobbyist” på Naturskyddsföreningen, till TT.
Bland Miljömålsberedningens förslag finns bland annat ett särskilt anslag för ersättning till markägare som återväter dikade torvmarker, som tecknar kolinlagringsavtal om att inte avverka skog under 5 eller 20 år, som gödslar skog, som odlar mellangrödor och vall.
Kostnaden för återvätningen beräknas till 7,5 miljarder kronor för 2026- 2030. Kostnaden för kolinlagringsavtal ska få kosta 2,25 miljarder kronor för 2026-2030.
Miljömålsberedningen föreslår även att Sverige senast 2030 skyddar ”all återstående urskog och all återstående gammal skog”.
”Förslagen räcker inte på långa vägar för att Sverige ska göra det vi åtagit oss. Det kan få allvarliga konsekvenser för både natur och samhälle”, kommenterar Åsa Ranung, senior policyrådgivare på Världsnaturfonden WWF.
Organisationen tycker att etappmål, styrmedel eller åtgärder inte är ”tillräckliga” för att Sverige ”ska leva upp till sina åtaganden inom EU och internationellt för biologisk mångfald samt upptag och utsläpp av växthusgaser i skog och mark”.
Skyddet av gammal skog är heller inte fullgott, anser WWF:
”En allvarlig brist är att förslagen inte lever upp till EUs krav om att strikt skydda all kvarvarande ur- och naturskog, trots att flera verksamma förslag varit på bordet. Att enbart skydda urskog och gammal skog men inte naturskog, som beredningen föreslår, går emot både EUs strategi för biologisk mångfald och naturrestaureringslagen”.
WWF välkomnar dock förslaget att ”satsa mer på förvaltning av natur och uppdaterade skötsel- och bevarandeplaner för skyddade områden” och gillar förslaget om en nationell samordnare för näringslivets arbete med biologisk mångfald.
WWW är även något positiv till ersättning till skogsägare som senarelägger slutavverkning, vilket är ”en bra början”, enligt organisationen.
Men WWF ”motsätter sig starkt förslaget att staten ska subventionera skogsgödsling för att öka skogsproduktion och kolinlagring, då det har negativa konsekvenser för biologisk mångfald och vattendrag”.
Skogsindustrierna anser att Miljömålsberedningens förlag ”riskerar att avsevärt minska tillgången på förnybar råvara och därmed slå mot skogens samlade klimatnytta” och det gäller ”särskilt” förslaget om att teckna avtal med privata skogsägare om att skjuta upp skogsavverkningen.
”Vår bedömning är att det är en mycket ineffektiv åtgärd både sett till kostnad och dess avsedda klimateffekt. Beredningens egna bedömningar visar att den ökade kollagringen som förslaget syftar till är mycket osäker. Den kostnadsanalys som gjorts inkluderar heller inte de negativa samhällsekonomiska effekter förslaget får”, kommenterar Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
Skogsindustrierna, till skillnad från WWF, ”välkomnar” Miljömålsberedningens förslag för att öka tillväxten i skogen med hjälp av gödsling.
Skogsindustrierna anser generellt att Miljömålsberedningen ”inte i tillräckligt hög utsträckning har beaktat utredningsdirektivens uppmaning om att föreslå åtgärder som är samhällsekonomiskt sunda, kostnadseffektiva och som stärker svensk konkurrenskraft”.
Svebio, Svenska bioenergiföretagen, tar fasta på motsättningarna i beredningen.
”Vi noterar att Miljömålsberedningen har varit oenig om många av de förslag som idag har presenterats. Det är olyckligt för branschen behöver långsiktighet. Vi kan inte ha ett system där skogs- och energipolitik ändras varje mandatperiod”.
”Det är allvarligt att Miljömålsberedningen inte kunde enas om hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden om att skydda den biologiska mångfalden. Även om det finns bra delförslag är strategin helt otillräcklig för att hantera naturkrisen och är ett stort bakslag för den svenska naturvårdspolitiken, i en tid när politiken borde göra allt för att rädda naturens mångfald”, kommenterar Karin Lexén generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Liksom WWF anser Naturskyddsföreningen att Sverige ”inte kommer att kunna leva upp till varken internationella åtaganden under konventionen om biologisk mångfald eller krav från EU för att rädda den biologiska mångfalden”
Naturskyddsföreningen är även ”mycket kritisk till att beredningen har föreslagit att skydda enbart skog med extremt hög beståndsålder”, ett förslag som Naturskyddsföreningen anser vara ”ovetenskapligt”.
Utredningen har även ”misslyckats med att ta fram mål och tillräckliga styrmedel för hur Sverige ska leva upp till EUs krav på kolinlagring i skog och mark”, anser Naturskyddsföreningen.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
om oss Dagens Opinion riktar sig till engagerade och intresserade proffs inom opinionsbildning, kommunikation och samhällsförändring. Vår ambition är att utveckla, utmana och underhålla vår...