Efter en stund av talet gick Stefan Attefall rakt in seminariets tema:
"För mig är den moderna staten:
* Oföränderlig och mycket konservativ i vissa avseenden
* Och föränderlig och superaktuell i andra.
Oföränderlig och konservativ låter ju inte alltid så tilltalande, men just i detta avseende är det otroligt viktigt. Det handlar om statsförvaltningens grundläggande principer och värden.
De sex principerna:
*Demokrati
*Legalitet (rättssäkerheten)
* Objektivitet, saklighet och likabehandling
* Fri åsiktsbildning
* Respekt för människors frihet och lika värde
* Effektivitet och service.
Vad är vår kärnverksamhet? Vilka är vi till för? Frågor som man kanske tycker har självklara svar. Men det är alltid lätt att tappa kompassriktningen när man står mitt i ett utvecklings- eller förändringsarbete. Därför är det viktigt att vi alla inom förvaltningens olika delar aktivt arbetar med den statliga värdegrunden. Regeringen har sedan 2010 drivit projektet Offentligt etos. Och jag vet att det på många håll pågår ett aktivt arbete kring dessa frågor. Men jag vill understryka vikten av att detta även blir en naturlig del i myndigheternas verksamhet. Inte bara en fråga, som vilken som helst, som behandlas vid specifika månads- eller enhetsmöten. Värdegrunden gör ingen nytta enbart i vackra ord eller fina power-pointbilder.
Det är i vardagskontakten med medborgare som skillnaden görs och märks. Det fortsatta arbetet med den gemensamma värdegrunden är därför viktigt när förvaltningen t.ex. följer med i den tekniska utvecklingen. Därför har vi tillsatt en Värdegrundsdelegation som ska främja värdegrundsarbetet och vara ett stöd för myndigheter.
Verksamheten ska inriktas mot aktiviteter, skrifter, och andra utåtriktade insatser. Och denna satsning kommer hålla på fram till och med 2016. En modern myndighet måste alltså klara av att förena innovation med rättssäkerhet och vår gemensamma värdegrund. Och i detta utgångsläge finns en värld av möjligheter!
Och vi i Sverige är faktiskt redan idag ett föredöme för andra. Häromveckan kunde man i tidskriften The Economists läsa att de nordiska länderna gör särskilt bra ifrån sig på innovationsområdet:
* att vi ligger i framkant när det gäller e-förvaltning
* och att en avgörande framgångsfaktor för samhällsutvecklingen i våra länder är den långa traditionen av "good government", som betonar ärlighet och transparens. Hörde nyligen ett exempel på en utländsk investering i Sverige. Ett av de avgörande skälen var vår rättssäkerhet och förvaltningskultur. Om vi ser på den europeiska utvecklingen syns kopplingen mellan goda finanser och en god förvaltningskultur. I korruptionsmätningar ligger Grekland på samma nivå som Colombia och Djibouti.
Ny teknik ger oss fantastiska möjligheter att arbeta effektivt och möta medborgarnas förväntningar och behov, men på nya sätt. De senaste åren har vi sett en snabb utveckling. Och inte minst sedan dom så kallade "smarta" telefonerna kom ut på marknaden har entreprenörskapen kring appar exploderat. Ett exempel är Trafiklab.se.
Där har man öppnat upp datakällor med trafikinformation så att privata utvecklare kan ta fram nya appar som underlättar livet för alla som reser kollektivt.
Trafiklab.se visar också att innovation ibland handlar om att staten möjliggör för andra att bearbeta och förädla den grundinformation som tillhandahålls av det offentliga. Men ett annat välkänt exempel på hur nya lösningar används i den offentliga verksamheten är polisen.
De använder numera Facebook för att minska avståndet mellan sig och medborgarna och för att öka förtroendet för polisens verksamhet. För ibland handlar det inte bara om att utveckla nya tjänster för att medborgare enklare ska kunna hantera sina ärenden. Utan om att finna nya sätt att möta medborgarna på.
Men alla vet vi att utveckling och innovation inte bara går på en spikrak räls. Det handlar om prioriteringar och om att ha en tydlig riktning. För er som leder myndigheterna handlar det om ekonomiska prioriteringar, både i tid och pengar. Men ibland kanske även om kunskapsbrist. Den kunskap man söker för att lösa ett visst problem, eller för att komma vidare i en fråga kanske inte finns på myndigheten. Avgörande är dock er inställning till innovation. Vi kan nog alla vara överens om att om ledningen inte ser det som en prioriterad fråga kommer arbetet aldrig att bli framgångsrikt.Men även jag ska vara självkritisk.
Många gånger finns det lagar och regler som ställer till det för er i ert utvecklingsarbete. Ett exempel: All handläggning av fastighetsbildningsärenden hanteras numera digitalt. Enligt fastighetsbildningslagen måste dock ansökningar om förrättning lämnas in på papper. Detta medför både merarbete och ökade kostnader.
Vi som regering måste också tänka efter på hur vi kan hjälpa er i detta arbete. Att helt enkelt underlätta era möjligheter till utveckling och innovation. Men låt mig ändå understryka en viktig och central utgångspunkt:
Utvecklingen måste ske i myndigheterna. Vi kan inte dirigera fram innovation hos er, däremot kan vi stödja och bistå. Jag vill bara nämna några exempel på hur regeringen arbetar för detta.
1. Statens servicecenter. För det illustrerar på många sätt hur vi tillsammans kan arbeta för att nå olika mål. Och detta initiativ kom från myndigheter som såg möjligheterna i att samla det administrativa arbetet. Myndigheterna såg att det låg i deras eget intresse att pröva nya lösningar för bättre kvalitet och större fokus på kärnverksamheten. Utvecklingen av servicecentret har varit ett sätt för regeringen att skapa förutsättningar för att låta ett antal myndigheters offensiva och innovativa reformer förstärkas och spridas. Men det har även möjliggjort att de myndigheter som ansluter sig kan fokusera än mer på kärnverksamheten.
2. Att vi inrättade Innovationsrådet har naturligtvis varit centralt för regeringens arbete att bistå myndigheterna och främja innovationer.
De har arbetat i drygt ett och ett halvt år och har tagit fram kartläggningar och analyser av insatser för innovation. De har genom sin verksamhet stöttat och stimulerat myndigheterna. I juni ska de lämna sina förslag när det gäller vilka åtgärder vi, i regeringen, kan vidta för att fortsätta att främja, driva på och följa upp myndigheternas arbete på det här området.
Jag har stora förhoppningar på deras slutprodukt.
Framförallt hoppas jag att de ska komma med tydliga förslag som gynnar ert arbete i myndigheterna.
3. I december förra året presenterades regeringens e-förvaltningsstrategi: Med medborgaren i centrum.
Den pekar på hur regeringen ska styra, koordinera och prioritera när det gäller förvaltningsgemensamma utvecklingsprojekt. Men vi hoppas även att den ska komma till användning i myndigheterna. Enkelhet, öppenhet och innovationskraft är de tre centrala värdena i strategin.
Den tar upp ett stort antal viktiga förvaltningsgemensamma utvecklingsinsatser.
Bland annat:
* den förstärkta samordningen av e-legitimationer genom inrättandet av e-legitimationsnämnden
* den gemensamma lösningen Mina meddelanden som nu införs och vidareutvecklas och portalen öppnadata.se
* en innovationsportal som Vinnova har i uppdrag att utveckla
* Öppnadata.se som ska underlätta för dem som exempelvis vill utveckla digitala mobila tjänster med data från statliga myndigheter Detta är några exempel på hur regeringen försöker stödja ert arbete.
Men i detta arbete är samordning och samarbete centralt.
Det låter ganska självklart. Men i praktiken visar det sig att det ibland kan vara svårt att se vinsterna av samarbete. Men utvecklingsarbetet i en myndighet sker sällan avskilt från. Inom myndighetsvärlden finns ett för stort stuprörstänk. När jag säger detta menar jag inte att det enbart är myndigheternas ansvar. Och ibland förstärks stuprören av exempelvis olika regelverk.
Det här med samverkan är både viktigt och svårt – fråga mig som är politiker".