– Min gissning är att det inte får några större konsekvenser, säger han.
 
Det var i en intervju till TT som statsministern yttrade orden som i dag präglat den politiska debatten i de sociala medierna.
– Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet, sade han.
 
Redan under kvällen igår började kritiken att hagla på Twitter under hashtaggarna #ReinfeldtTT och #Svenskarmittilivet. Många, särskilt de på vänsterkanten, gick till attack mot uttalandet som ansågs bland annat utgå från ett ”vi mot dom”-tänk och definiera arbetslöshet efter ”etniska svenskar mitt i livet”.
 
Flera stora medier har också tagit upp Twitterstormen, och något förtydligande har ännu inte kommit från statsministern.
 
Men trots upprördheten tror Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, att uttalandet sannolikt inte får några långsiktiga konsekvenser.
– Den stora frågan är om det här kommer finnas med i folks medvetande. För att det ska bli varaktigt måste uttalandet kommas ihåg, och det finns en massa mekanismer som gör att man inte kommer ihåg, säger han.
 
Däremot skulle Fredrik Reinfeldts pensionsuttalande, om att fler kanske får jobba till 75-års åldern, från i februari kunna vara något som väljarkåren minns till 2014, enligt Peter Esaiasson.
– Det är något som påverkar människors vardag mer än vad det här gör.
 
Peter Esaiasson ställer också frågan hur genomtänkt yttrandet är och menar att det kan vara ett försök att vilja ”prata om relationen mellan” in- och utlandsfödda svenskar på ett mer politiskt acceptabelt sätt, något som Folkpartiet försökt med tidigare.
– Jag vet inte om det är vad han vill, men det skulle kunna vara så. Det här är en potentiellt känslig fråga, relationen mellan ”gamla” och ”nya” svenskar, säger han och pekar på Sverigedemokraternas valframgångar.
 
Han påminner också om ett liknande resonemang som förre statsminister Göran Perssons förde kring den svenska skolan under valrörelsen 2006.
– När han fick frågan om prestationer i skolor sa han att elever födda i Sverige klarar sig bra, och att huvudskälen till att vi dippar i internationella jämförelser är att utlandsfödda elever inte preseterar lika bra.
 
Samma typ av resonemang, men inga större konsekvenser, avslutar han.