Så ska svensk kärnkraft finansieras

Det är ör filosofie doktorn Mats Dillén som har varit sekreterare för regeringens utredning. I går presenterade han utredningens förslag på finansiering av svensk kärnkraft. Om förslaget ramlar igenom riksdagen kan den nya lagen träda i kraft den6 maj 2025, ett år innan riksdagsvalet.

Utredningen föreslår en modell för finansiering som består av tre komponenter:

statlig lånefinansiering
Statliga lån ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar. Lånen ställs till ett ”projektbolag” som kan ha flera olika ägare. Efter at kärnkraftverket har driftsatts kan staten öka räntorna och driva på återbetalningar så att statskulden ska minska.

prissäkringsavtal
Kärnkraftsproducenten och staten utgår från ett ”lösenpris# på 80 öre/kWh i 2023. Ligger priset på marknaden lägre, får kärnkraftsproducenten statlig kompensation. Detta ska finansieras via skatt för alla elkunder. Beräknas öka kundernas pris på el med 1,68 öre per kWh.
Ligger priset högre betalar kärnkraftsproducenten till staten. Pengarna förs tillbaka till elkunderna.

risk- och vinstdelning
Utredningen föreslår som tredje komponent en risk- och vinstdelningsmekanism som ska ge projektbolagets ägare en lägsta avkastning på sin investering. Resten av vinsterna ska delas med staten och elkonsumenterna.

Ett nytt kärnkraftverks kommer att finansieras till 75 procent via statliga lån, enligt utredningen. Utredningen uppskattar att staten kommer att behöva låna ut runt 300 miljarder kronor (mer än en höghastighetsbana) för att bygga ut den kärnkraft som behövs för den ökade elkonsumtionen.

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk