Riksrevisionen har granskat i vilka olika företagsfaser det statliga riskkapitalet från Industrifonden, Fouriertransform, Inlandsinnovation, Norrlandsfonden, Almi Invest och Innovationsbron hamnade. Totalt har aktörerna 10 miljarder kronor. Då ingår inte Sjätte AP-fonden. Den sittande alliansregeringen har startat Fouriertransform och Inlandsinnovation.
Riksrevisionen kommer fram till att det statliga riskkapitalaktörernas avkastningskrav inte är "förenliga med statens marknadskompletterande roll". Statens avkastningskrav medför att kapitalet kommer in sent i företagen vid samma faser som det privata riskkapitalet.
Företag i startup-fasen fick 27 procent av det statliga riskkapitalet, företag i sådd-fasen fick endaste 0,2 procent av det statliga riskkapitalet medan över 40 procent placerades i mogna företag.
Riksrevisionen konstaterar också att råder en konflikt mellan det mer målet om att förbättra finansieringen för små och nya företag och förbättra finansieringen inom vissa regioner.
Riksrevisionen har genomfört sin granskning "utifrån iakttagelser av hur de statliga kapitalförsörjningsinsatserna fungerar i praktiken" och det genom "intervjuer med nyckelpersoner" hos berörda personer på riskkapitalaktörer och bland näringslivet.
Riksrevisionen tycker att det många aktörerna överlappar varandra och skapar ett ineffektivt system.
Vilka konsekvenser får bristerna som ni hittar i regeringens system?
– Vi har ställt våra iakttagelser mot normen, i det här fallet vad det statliga riskkapitalet är till för, att få små innovativa företag att växa. Sedan visar det sig att en stor del av resurserna går till mogna företag, säger Bengt Lewin, projektledare på Riksrevisionsverket.
Hur är det regionala allokerade riskkapitalet kopplat till vilken företagsfas kapitalet investeras i?
– Det finns ingen rak koppling. Men om man vill ha en effektiv allokering ska man inte ha några begränsningar. Det ska vara oberoende av regioner. Efterfrågan är ju större i andra regioner än de som omfattas av regionalpolitiska satsningar. Det är inte säkert att riskkapitalsatsningar är det mest effektiva sättet att bedriva regionalpolitik.
Hur stor är egentligen efterfrågan på tidigt riskkapital bland företagen?
– Vi har tittat lite på det. Egentligen är det en ganska marginell företeelse. Det är få företag som vill finansiera sig på det viset. Ägarna vill helst finansiera sig på annat sätt och behålla kontrollen över företaget. Men för enskilda företag har det varit avgörande. De hade inte funnits annars.
Så egentligen är det inget problem för företagen?
– Både ja och nej, men vi tittar på det ur ett systemperspektiv. Vi har tittat på hur regeringen har riggat systemet. En grundläggande tanke är att aktörerna ska ha låga avkastningskrav samtidigt som de har krav på sig att samarbeta på samma villkor som det privata kapitalet. Tanken med detta är att statligt kapital ska dra till sig privat riskkapital från sena till tidigare företagsfaser. Men i stället tror vi att staten halkar in i de senare faserna där riskerna är lägre.
Har ni granskat hur myndigheten Tillväxtanalys agerar?
– Nej, vår granskning har riktat in sig på hur regeringen har riggat systemet. På sätt och vis är detta känt sedan tidigare. Det som är nytt är vår förklaringsmodell, säger Bengt Lewin.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.