Regeringens plan för 300 TWh – ”enkelt få igenom riksdagen”

Under 2023 minskade elproduktionen från 170 till 163 TWh, den lägsta noteringen sedan 2009. Elanvändningen föll med 2 procent till 135 TWh.

I detta läger lägger regeringens fram sin inriktningspropositionen presenterad på en pressträff med näringsminister Ebba Busch (kd), finansminister Elisabeth Svantesson (m), klimatminister Romina Pourmokhtari (l) och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (sd).

I propositionen beskrivs tre mål:

planeringsmål
Här ska Sverige planera för att ”möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045”.
Oppositionen har fått igenom krav på att behovet av el i olika geografiska områden ”bör tydliggöras för år 2030, 2035, 2040 och 2045 och följas upp vid regelbundna kontrollstationer, med start 2030”.

leveranssäkerhetsmål
Här sätter regeringen målen att det ”svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt” och att ”motiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser”.

Regeringen pekar ut Svenska kraftnät som ansvarig för en ”regelbunden uppföljning av leveranssäkerhetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder för att leveranssäkerhetsmålet uppnås”.

avisering om översyn
Här vill regeringen ser över energieffektiviseringsmål” i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen”.

Vad gäller energislag ser regeringen på

*  kort sikt – vind och solkraft.
* medellång sikt –  havsbaserad vindkraft och höjning av effekten i befintliga kärnkraftverk.
* på lång sikt –  utbyggnad av ny kärnkraft, runt tio reaktorer.

Romina Pourmokhtari pekar särskilt ut bioenergi och vätgas:

–  Bioenergi här finns en stor potential för att uppnå negativa koldioxidutsläpp när användningen av vår bioenergi ska tas tillvara genom avskiljning och lagring av koldioxid,

– Fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig del av Sveriges energisystem. I Sverige bedöms den fossilfria vätgasen som den bästa lösningen för utfasning av fossila bränslen i flera industrisektorer inte minst i järn och stålproduktion samt för tunga och långväga transporter inom sjö och luftfarten.

Den 23 maj ska propositionen diskuteras i riksdagen. Tobias Andersson (sd) räknar med en ”smidig och enkel process”. Detta efter att oppositionen har fått vara med ”bereda propositionen”.

–  Även om det kan finnas synpunkter på delar, finns det en bred uppslutning för helheten, säger Tobias Andersson

Rolf van den Brink

Jobbar främst med nyheter, reportage och foto och leder det redaktionella arbetet, men ägnar också rejält med tid till den löpande driften av företaget. Har jobbat på Dagens Opinion sedan 2009.

rolf@dagensopinion.se

Dela inlägg

Kopiera länk