Regeringen vill stärka skyddet för visselblåsare

Utredningen ska se över skyddet för arbetstagare som slår larm om brott, oegentligheter och andra missförhållanden på svenska arbetsplatser med syftet att lämna förslag på hur det rättsliga skyddet kan stärkas.

 

– Vi har sett att det funnits ett behov. Skyddet är inte fulltäckande i dag. Framförallt är det ett ganska komplext regelverk och det är lite otydligt vad som gäller, säger Albin Molander, politiskt sakkunnig på arbetsmarknadsdepartementet.

 

Frågan aktualiserades redan för två sedan i samband med muthärvan i Göteborg, där flera personer åtalades misstänkta för grovt mutbrott.

 

Sedan dess har trycket på regeringen ökat. Till exempel har Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor, länge drivit opinion kring frågan och en statlig utredning om mutor har tidigare dessutom rekommenderat stärkt skydd för whistleblowers. Något som även TCOs ordförande Eva Nordmark krävde i höstas.

 

Som det ser ut i dag finns det nämligen inget tydligt skydd för arbetstagare, annat än exempelvis Lagen om anställningsskydd, Las, som dock ger skydd mot osakliga uppsägningar. För visstidsanställda finns inte ens detta.

 

– Vi bryter ny mark med den här frågan, det är en stor grej att man ska se över hela skyddet, fortsätter Albin Molander.

 

Men samtidigt pågår justitiedepartementets utredning om att förbättra meddelarskyddet för privatanställda i den offentligt finansierade verksamheten. Justitieministerns utredning, som tillsattes förra sommaren och som ska redovisas nu i höst, kan tyckas överlappa arbetsmarknadsminister Hillevi Engströms (m).

 

Men enligt Albin Molander skiljer sig de två åt.

 

– Det är en väldigt stor skillnad. Justitiedepartementet tittar på just meddelarskyddet inom offentligt finansierade verksamheter och hur man därifrån kan slå larm mot media. Utredningen som vi tillsätter tar ett samlat grepp om hela arbetsmarknaden och ska titta på alla möjligheter som finns för arbetstagare att slå larm om brott och oegentligheter till både media men också myndigheter och andra, säger han.

 

– Nej, det tycker jag inte. I utredningsdirektivet står det också att man ska samverka med den utredning som ligger under justitiedepartementet. De ska komplettera varandra. Meddelarskyddet är också en viktig fråga att titta på.

 

Arbetsmarknadsdepartementets utredning ska redovisas i maj 2014 och kommer att ledas av Per Virdesten, justitieråd vid Högsta domstolen.