Regeringen har tidigare meddelat att bolagsskatten ska sänkas från dagens nivå på 26,3 procent. Som Dagens Opinion tidigare rapporterat har det spekulerats kring siffran 22 procent.
 
Det bekräftade alliansledarna på en pressträff på torsdagsförmiddagen.
– Vi har fört en stor diskussion om klimatet för våra bolag, vad som kan leda till att investerare väljer Sverige och att vi också får en beskattning som får att bolag att stanna i Sverige, inledde statsminister Fredrik Reinfeldt (m).
 
Det handlar om en sänkning från 26,3 procent till 22 procent, och enligt näringsminister Annie Lööf (c) kommer det kosta 16 miljarder kronor.
– Skattetrycket är avgörande för att Sverige ska kunna stå sig i den globala konkurrensen. Skattekonkurrensen blir allt mer påtaglig mellan länder och på inget område är denna trend så tydlig som på bolagsskatten.
 
En stor del av pengarna, 8,8 miljarder kronor, ska komma från skärpta avdragsregler för interna räntor. 7,6 miljarder kronor ska läggas på att stärka investeringsviljan.
 
Enligt Fredrik Reinfeldt är bolagsskatten ”förmodligen den skadligaste skatten”.
– Det är tydligt i fokus när regeringen, även de utan utrymme, tittar på hur man ska förstärka konkurrenskraften så väljer de att sänka bolagsskatten. För det påverkar oerhört mycket hur investeringar faller ut, sade Fredrik Reinfeldt.
 
Medan näringslivet är positiva till sänkt bolagsskatt har det inte varit högst på listan för dem. Svenskt näringsliv har tidigare sagt att en minskad kapitalbeskattning är att föredra.
 
Sänkningen av bolagsskatten skulle innebära att Sverige hamnar under genomsnittet för både OECD och EUs bolagsskattenivåer.
 
Det är andra gången som alliansregeringen sänker bolagsskatten. Förra gången var 2009 då skatten sänktes med 1,7 procent, enligt Annie Lööf. Även 1993 sänktes bolagsskatten från 30 procent till 28 procent.
 
Samtidigt aviserade regeringen för ett så kallat investeringsavdrag, som skulle innebära att privatpersoner som köper aktier eller ägarandelar i nystartade eller mindre företag i färd att göra nyemission får göra skatteavdrag.
– Köper man aktier eller ägarandelar upp till 1,3 miljoner kronor får man dra av halva den summan och därmed får en lättare skattebelastning. Vi bedömer att kostnaden för staten är 800 miljoner per år, sade utbildningsminister Jan Björklund (fp).
 
Han betonade också att det kommer behöva finnas en rad regler för att förhindra att avdraget utnyttjas för offensiva skatteupplägg.
– Vi har redan nu en del regler klara, och vi kommer presentera flera.
 
Socialminister Göran Hägglund ställde också regeringen förslag mot oppositionen, som han menade inte gynnar sysselsättningen i Sverige.
– Tittar man på Socialdemokraterna och de andra partierna tillsammans handlar det om skattehöjningar på närmare 25 miljarder kronor. Tror någon att det kommer leda till ett bättre näringslivsklimat? Vi tror inte det. De har skattehöjningar i form av 17 miljarder kronor i höjda arbetsgivaravgifter för unga, minskad rut och rot, höjd restaurangmoms. Det är fel väg att gå.
 
Skatteverket får också mer pengar för att förbättra servicen. Myndigheten får 35 miljoner kronor genom ett engångsanslag, för att sedan få 13 miljoner kronor per år. Dessutom tillsätter regeringen två utredningar som ska analysera dels handläggningstiderna i skattemål i domstol, dels möjligheterna ”att förbättra systemet med bindande förhandsbesked i skattesystemet”.