Rederibranschen välkomnar utökat sjöfartsstöd

Sjöfartsstöd innebär en återbetalning av avbetsgivaravgifter och skatt på sjömäns inkomster som i dagsläget endast last- och passagerarfartyg kan ansöka om. Nu kommer regeringen med beskedet att en regeländring är på gång till sommaren, vilket skulle betyda att fler fartygstyper, bland annat forskningsfartyg och kabelläggningsfartyg omfattas av stödet. 

 

Regeringens besked om att en regeländring till sommaren ska göra att fler fartygstyper kan få sjöfartsstöd välkomnas av rederiföretagen. 

 

– Vi är glada över att det äntligen har kommit på plats. Det har vi väntat på länge, säger Pia Berglund på Sveriges Redareförening. 

 

Enligt näringsdepartementet ska det breddade sjöfartstödet jämna ut de konkurrensnackdelar som svensk sjöfart erfarit samtidigt som utvecklingen mot en ökad utflaggning bromsas upp. 

 

För Sveriges Redareförening medlemsföretag är frågan om sjöfartsstöd en viktig symbolfråga som tyder på att regerigen ser den svenska sjöfartens behov och konkurrensutsatthet. 

 

– Det är viktigt att det finns någon form av statligt stöd till sjöfarten, även om sjöfartsstödet är pyttelitet är det viktigt att det finns. Den har betydelse både för personalen ombord och för att vi överhuvudtaget ska kunna ha svensk flagg.

 

– Att de som redan är utflaggade ska återgå till svensk flagg är nog att hoppas på för mycket. Men det kan bli mer attraktivt för som bygger nya fartyg som inte bestämt vilken typ av flagg de ska ha än att bli svenskflaggade. 

 

Enligt Pia Berglund är det för tillfället fem fartyg där ägarna är i valet och kvalet över vilken flagg de ska ha, vilket motsvarar 80 svenska arbetstillfällen. 

 

Men det är tonnageskatten, vars vara eller icke vara är under utredning och som ska beslutas om senast i november i år, som är den stora framtidsfrågan för branschen. Tonnageskatt är en schablonskatt på fartygets lastförmånga, något som en i stort sett enad sjöfartssektor vill se ersätta dagens system med beskattning på verkliga inkomster. Enligt rederibranschen är det Sveriges avvikande hållning i förhållande till andra EU-länder som skyndar på utflaggning och försvarar Sveriges position som sjöfartsnation. 

 

– Vi vill ha samma förutsättningar som andra länder. I dag sker utflaggningen till länder i vårt närområde, som Danmark, Finland, Estland och Färöarna. De som inte önskar svensk flagg av kommersiella skäl ska inte behöva göra det, men de stora antal som faktiskt vill ha svensk flagg ska ha den möjligheten. 

 

– Det går bra och vi är glada att regeringen jobbar på med sin handlingsplan. Ambitionen är det inget fel på med det tar tid. Det är också en komplex fråga och på sätt och vis är det synd att utredningens slutsatser kommer direkt efter ett val. Vi vill inte att frågan ska hamna på något skrivbord. 

 

– Alla förstår betydelsen av frågan och facket, regeringen och oppositonen vill samma sak som vi. Jag tror att det har varit väldigt viktigt att vi jobbar ihop med facket och är överens om vad som behöver göras. Det är fantastiskt skönt att kunna göra gemensam sak för att rädda jobben. 

 

– Alla skattefrågor är känsliga av naturen, speciellt i övergångsperioden, men jag tror att alla är överens om att allt som drar ut på tiden när det gäller tonnageskatten talar till Sveriges  nackdel.