Det berättar Rädda Barnens Sverigechef Agneta Åhlund.
– Det har varit mer kring sakfrågan, mycket mer än förra året. Anledningen är kanske att man nu vet mer om vår beräkning, att man inte fastnar lika mycket i metoden, även om sådana frågor tas upp, säger hon.
 
Rapporten, som släpptes i onsdags, visade att barnfattigdomen i Sverige fortsätter att öka. Omkring 248 000 barn, 13 procent, lever i familjer med låg inkomststandard eller i behov av försörjningsstöd. Det är en ökning med 28 000 barn jämfört med året innan, enligt Rädda Barnens rapport.
 
Men rapporten har också skapat en politisk strid och väckt kritik från höger. Bland annat har statsminister Fredrik Reinfeldt (m) underkänt siffrorna som baseras på statistik från 2009. Till Aftonbladet ska han dessutom ha sagt att rapporten ”är vänstervriden i sina utgångspunkter”, eftersom ”den föreslår bara bidragssystem som svar på problemen” och ignorerar regeringens egna åtgärder som sattes in efter 2009.
 
Socialdemokraterna har, redan under Håkan Juholts tid, försökt rida på begreppet barnfattigdom och använda det mot regeringen. Igår presenterade Socialdemokraterna i Stockholm dessutom en ”handlingsplan” mot barnfattigdomen.
– Det är ju en politisk debatt, i allra högsta grad. Sedan är vår absoluta ambition och önskan att det ska handla om sakfrågan, säger Agneta Åhlund.
 
Hon säger att partierna bör ta ett gemensamt grepp och ha en gemensam strategi för att komma åt problemen.
– Det är politik, men det får inte bli en partipolitisk fråga där man slår beräkningssätt i huvudet på varandra.
 
Hur tycker ni begreppet barnfattigdom har använts i den politiska debatten?
– Det är ju inte ett alldeles enkelt ord, och många väljer ju att prata om ekonomisk utsatthet. Men vi väljer att hålla kvar vid begreppet barnfattigdom, för då vet man ju vad det handlar om. Det är ett begrepp som vi använt hela tiden och som faktiskt belyser vad det handlar om.
 
Samtidigt har Rädda Barnen valt att tona ner det relativa fattigdomsbegreppet i år.
– Pratar man om dessa begrepp fastnar man väldigt lätt i mätmetoder. Vi försöker beskriva underlaget för vår definition, men lyfter också att det finns olika sätt att beräkna det här på. Nu försöker vi fokusera på sakinnehållet och motivera för vårt sätt att räkna. Styrkan är att vi faktiskt kan jämföra under en lång räcka av år, säger Agneta Åhlund.
 
Hur tycker ni att rapporten tagits emot medialt?
– Den har fått ett enormt genomslag, det har verkligen uppmärksammats både i riksmedier men också lokalt. Det är ju styrkan med rapporten, att den faktiskt går att applicera i alla kommuner. Och mediarapporteringen har också handlat mer om sakfrågan än beräkningssättet.
 
Ardalan Samimi