Flera av förslagen i utredningen presenterades också redan på morgonen i DN Debatt av kommittén. Bland annat tycker utredarna att Sveriges Radio ska få mer pengar för att bygga ut digitalradion och snabba på digitaliseringen av radion. Så småningom bör också ett datum för när FM-nätet ska släckas också beslutas.
 
Andra förslag som lämnas är att sändningstillstånden bör förtydligas och att tillståndsperioden förlängs till sex år, istället för dagens fyra år. Men samtidigt bör det göras en översyn efter halva perioden.
 
SVTs lagliga möjlighet för produktplaceringar bör inskränkas, anser kommittén. De har även tittat på sponsringen i SVT, men säger att de inte sett som sitt uppdrag att inskränka den. Däremot tycker utredarna att det finns skäl att ställa skarpare redovisningskrav på SVT.
 
Public service-bolagen ägs av Förvaltningsstiftelsen. Enligt public servicekommittén bör stiftelsens ekonomi stärkas med ytterligare 10 miljoner kronor.
 
Som Dagens Opinion tidigare rapporterat anser utredarna att finansieringsmodellen bör göras om. Istället för en avgift kopplad till hushåll och apparat bör det införas en skatt för alla över 18 år. Den nya avgiften ska vara på 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
 
Men det bör finnas ett tak. För personer med en inkomst på över 150 000 kronor kan det innebära en avgift på 1 200 kronor.
 
För att säkra principen om ”armlängds avstånd” till regeringen och riksdag, det vill säga att public service även i framtiden är oberoende, ska skatten inte vara en del av statsbudgeten. Dessutom bör pengarna inte öronmärkas för specifika ändamål, något som ska trygga självständigheten.
– Vi menar att detta ger förutsättningar för en stabil, trygg och förutsägbar inkomst för public service, förklarade kommitténs ordförande Martin Holmgren på pressträff.
 
Utredarna anser också att public service-bolagen bör använda sina medel för att distribuera de program som sänds i marknätet även på andra plattformar, som på nätet.
– Vi tycker också att det är viktigt att företagen gör andra saker, som exempelvis tjänster som knyter an till och utvecklar programverksamheten. Det kan till exempel handla om webbunika program. Det bör dock finnas en nära och tydlig koppling till programverksamheten.
 
En annan fråga utredningen tittat på gäller minoritetsspråken. Ambitionen är att språkutbudet ska öka.