Polisförbundet: Inte bra att politikerna tvekar om upploppen

Hur beskriver du läget för polisen?
– Arbetstrycket blir otroligt för den enskilda polismannen. Det kraftiga våldet och den höga anspänningen de utsätts för gör det väldigt obehagligt. Frågan uppstår om hur mycket en polisman tål och hur mycket våld och hot är acceptabelt. Finns det en bortre gräns för hur mycket en polisman ska tåla?, säger Erling Staxäng.

Finns det en gräns?
– I min värld gör det. Det hade varit intressant att se ett svar politikerna och från Arbetsmiljöverket.

 

Erling Staxäng trycker gång på gång på vikten av att alla ställer sig bakom polisen, ett stöd han inte tycks känna att kåren har till 100 procent från politikerna.
 

– Det hade varit intressant att se en större politisk enighet istället för polarisering i debatten och mer av en vindruta framåt än en backspegel bakåt där det diskuteras hur det hade kunnat bli om något hade gjorts annorlunda. Det är viktigt för poliserna arbetsmiljö och allmänhetens trygghet.
 

Men markerar inte partierna att våld mot poliserna inte är acceptabelt?
– När de här situationerna uppstår måste polisen vara där. Det kan väl vara okej för medier att lyfta fram att polisen närvaro skapar reaktioner, men det är inte bra om man i politiska sammanhang börjar tveka och diskutera istället för att i första hand säga att det inte är okej att elda, förstöra och ge sig på poliser. Det är viktigt att hitta en gemensam väg ur det här och inte ge olika intressen förevändningar att agera. Det finns aktörer som ligger bakom som är kriminella och det är viktigt att ta det på allvar.
 

Hur ser du på arbetsgivaren roll?
– Vi har tryckt på utbildningsfrågor så att vi ska lösa arbetsuppgifterna bättre, vi behöver rätt utbildning och utrustning för uppdraget och det behöver ständigt utvecklas.

 

Hur ser ni på mediernas roll?
– Den har varit föremål för diskussion så kring vad medierna vill se i sin bevakning. Jag hoppas ryktena som florerar inte är sanna, att man vill hålla mediebilden i liv. Medierna kanske kan fundera vad det kan betyda att visa den där sista bilden över en brand. Många institutioner i samhället måste ta sitt ansvar. Medierna också.

 

Hur ser ni på den bild som målas upp och verkligheten?
– Jag har inte varit på plats. Jag upplever också det kraftiga våldet och den stora anspänningen som finns och att det sprids. Frågan är hur spridningen sker. Den kan gå genom aktörer i bakgrunden eller publika medier. Det är svår balansgång för medierna.

 

Vad beror våldet och hoten på?
– Det finns någon form av frustration alternativt någon form av behov att visa upp sig och det kan finnas olika aktörer bakom som tycker det är meriterande.
 

Är det så att det inte är polisen i sig som är måltavlan, polisen är mer ett medel för att driva olika aktörers intressen?
– Det kan vara så. Därför är det så viktigt att politikerna tar till sig frågan på rätt sätt. Polarisera inte. Gå vidare. Detta har hänt förut, det händer nu och kommer att hända igen. En otroligt viktig drivkraft ur våldet är att medborgarna känner sig trygga i att de kan gå ut och ha sin egendom och att vi har en tydlig syn på hur vi agerar mot varandra och att det är grundat från politiskt håll.

 

Vad förväntar ni er av politikerna?
– Vi förväntar oss att de markerar att det inte är acceptabelt att uppträda så här mot poliser och inte heller domare, åklagare politiker och alla andra som jobbar med att göra samhället tryggt. Samhället måste markera det.
 

Politiker skulle kanske hävda att polisen har fått mer resurser och finansborgarrådet Sten Nordin (m) har sagt att han är förvånad över att så få har gripits. Hur ser du på det?
– Det är alltid så att gripanden måste ske på rättslig grund. Det är svårt att tycka till om antalet gripna är rätt, säger Erling Staxäng.
 

Vad innebär upploppen för Polisförbundet?
– Det aktualiserar frågorna om utbildning och utrustning, arbetsmiljön och hur vi klarar den här typen av problematik. Och frågan om det finns en bortre gräns för hur mycket våld en polis ska tåla. Finns det någon annan yrkesgrupp som inte har en sådan gräns?