”Oro på Sverigedemokraternas dag”

"Det är första gången jag får möjligheten att komma till Almedalen och delta. Det är världens bästa möjlighet att göra min röst hörd och utnyttja demokratin. Men när jag skriver detta är det en ganska mörk och tråkig dag för demokratin i Almedalen. Varje dag får ett parti chansen att visa upp sig och presentera deras agenda, dagen avslutas med ett tal som framförs av partiledaren i själva Almedalen.
 

Idag är det Sverigedemokraternas tur att presentera sitt parti. Och det får mig att känna oro. Oro för framtiden, oro inför valet, oro för min familj i Sverige. Det gör mig också arg, ledsen och besviken. Arg för att jag måste gå förbi de och höra vad dem säger och vad de faktiskt står för. Ledsen av att se hur många det är som faktiskt håller med dem. Besviken för att så många röstade på dem, att de får stå här i den svenska demokratins hjärta och hålla tal om odemokratiska tankar.

Vad ska jag ta mig till? Jag kände mig inte välkommen här just idag. Jag började nästan längta hem till Botkyrka där jag känner mig tryggast, när jag gick förbi partimedlemmarna och fick syn på deras gulblåa jackor.

Jag visste att det inte var bara jag som kände så, därför bestämde jag mig att gå på seminarium och föreläsningar som handlar om den antirasistiska kampen. Efter en föreläsning om främlingsfientliga myter och en paneldebatt om afrofobin, där Victoria Kawesa (fi) berättade om vad hon vill göra för att förebygga afrofobin i skolan, så log jag och tänkte mer positiva tankar.

Jag är inte ensam och jag behöver absolut inte vara orolig så länge det finns människor som kämpar mot rasism, nazism och sexism. Dagen kanske tillhör om Sverigedemokraterna och främlingsfientliga partier firar det med deras kampanjer och struntprat, men den tillhör också oss. Vi kommer inte att backa och ge de mer utrymme, vi kommer att kämpa tills vi har förändrat Sverige till ett jämlikt och jämställt land. Där alla känner sig välkomna och inte känner rädsla."