”Bra i stort – kompetensbristen kräver mer”, blir Almegas betyg.
”Efter flera år av akuta krisinsatser ges det äntligen utrymme för långsiktiga reformer som stärker svensk tillväxt. Och detta behövs, givet de stora utmaningar Sverige står inför”, kommenterar Fredrik Östbom, näringspolitisk chef Almega, som särskilt uppskattar sänkningar av inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare sänkningen av marginalskatterna via slopad avtrappning av jobbskatteavdraget.
Men Almega efterlyser mer vad gäller tillgång på arbetskraft med rätt kompetens.
”Arbetslösa måste rustas för att kunna ta de lediga arbeten som redan finns, men också de jobb som tillkommer när konjunkturen vänder. Det finns arbetsmarknadsutbildningar till bristyrken, men antalet deltagare måste fördubblas”, och vidare:
”Det krävs ett kompetenslyft inte minst för att dra nytta av den potential som kommer med ai. Därför vill Almega se ett nytt kompetensavdrag där 50 procent av kostnaderna för köp av utbildningar och kurser kan dras av mot skattekontot”.
”Arbetslösheten och jobben får för lite utrymme i regeringens budget. De som drabbas behöver bra ekonomiskt stöd och insatser som gör det möjligt att snabbt komma i nya jobb. Det behövs subventionerande anställningar och personligt stöd men även kompletterande utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan”, kommenterar Sacos ordförande Göran Arrius.
Han ger budgeten underkänt vad gäller energiförsörjning och anslag till den högre utbildningen.
”Regeringen avsätter i budgeten för 2025 resurser för infrastruktursatsningar och resurser till forskning. Det är viktiga tillskott för forskningens kvalitet och för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. Men det behövs också nya och långsiktiga investeringar för att trygga elförsörjningen och för att skynda på den gröna omställningen. Dessutom behövs ökade resurser till högskolor och universitet för att kompensera för urholkade anslag och kraftigt höjda hyror”.
Att budgeten tar steg mot att en lägre andel av skatteintäkterna kommer från arbete, genom det ökade jobbskatteavdraget och slopandet av jobbavtrappningen av jobbskatteavdraget, är positivt, anser fackförbundet Akavia.
”Regeringen tar i budgetpropositionen steg för att utbildning och arbete ska löna sig mer. Det är viktigt för både individen och för samhällsekonomin. Det är särskilt angeläget för att främja humankapital och sysselsättning i en tid då ai-transformationen omdanar kunskapsintensiv arbetsmarknad”, kommenterar Charlotte Tarschys, chefsekonom på Akavia.
”Regeringen och Sverigedemokraterna har i och med denna budget visat att de förmår att leverera en tillväxtinriktad budget med fokus på att sänka flera skadliga skatter”, anser Företagarnas chefsekonom Johan Grip.
Han saknar dock en ”tydligare företagarlinje, där regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare så att företagare kan, vill och vågar anställa fler”. Han anser även att regeringen har varit för försiktig.
”Arbetslösheten är fortsatt hög och tillväxttakten står och stampar. Det hade kunnat motivera mer ambitiösa sänkningar av kostnaderna för att anställa”.
LO efterlyser ”större investeringar för att få fart på Sverige och mer pengar i plånboken till LO-hushåll”.
”Sverige behöver fungerande välfärd och fler jobb. Inte miljarder i riktade skattesänkningar till höga chefer”, kommenterar LOs ordförande Johan Lindholm.
Han ser dock ”några lovvärda ambitioner”.
”Det är bra att regeringen satsar mer än vissa ekonomiska experter hävdat är möjligt. Men det är galenskap att de då öser ut många miljarder i skattesänkningar enbart riktade till höga chefer och politiker”.
Och vidare:
”Vi får inte fler i jobb för att regeringen sänker a-kassan. För att trycka ner arbetslösheten vill jag se större investeringar från politikerna och en nystart för landet. Sverige behöver tåg som går i tid. Vi behöver en skola där alla barn lär sig att läsa. En omsorg och vård som är lika för alla och där personalen inte behöver springa benen av sig. Vi behöver få igång byggandet”.
Sveriges läkarförbund ogillar ”att vården totalt sett får mindre pengar nästa år”.
”Det är bra att regeringen prioriterar vårdplatsbristen och regionernas bristande kompetensförsörjning. Men så länge regionerna inte möter upp med egna satsningar kommer vi inte se några större förändringar. Jag är därför mycket tveksam till att satsningen kommer att leda till fler vårdplatser nästa år”, kommenterar Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbund.
Energikoncernen Ellevio, ser positivt på ”riktningen i regeringens” budget.
”Att staten skjuter till medel för ett mer resilient elsystem är viktigt. Det så kallade Kraftlyftet kan bli bra som interimslösning för att utvecklingen i regioner med nätkapacitets- eller effektbrist, och där antingen elproduktion, elnät, flexibilitet eller lagring behövs. Anslagen på 700 miljoner kronor till 2027 är högst blygsamma, men är en välkommen nytillkommen budgetpost”, anser Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.
Ellevio har också invändningar:
”Vi behöver en industripolitik att tala om, med kraftfulla insatser för att främja industrins hjärtefråga – tillgången på el och energi. För att öka takten i elektrifieringen och behålla regeringens klimatpolitiska huvudinriktning krävs bättre förutsättningar för övergången från fossila bränslen till fossilfri el”.
”Kompetens, klimatomställning och ny transportinfrastruktur är tre områden där Unionen hade velat se mer omfattande satsningar i regeringens budget”.
”Företag, arbetstagare och Sverige som land behöver nya investeringar i vägar och järnvägar, satsningar för att möjliggöra klimatomställningen och insatser för att få ner arbetslösheten och möta kompetensbristen. Regeringen måste rusta Sverige bättre för framtiden”, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Han saknar ”stora satsningar på arbetsmarknadsutbildning, yrkesutbildning för vuxna och förstärkta förmedlingsinsatser”.
”Det hade gett en mycket bättre effekt på arbetslösheten än ytterligare sänkt skatt. Att i detta läge satsa mindre på yrkesutbildning för vuxna är feltänkt. Regeringen borde också ha presenterat en satsning för att fler yrkesverksamma ska kunna studera relevanta kurser och korta program i högskolan”.
Fackförbundet Kommunal anser att budgeten ”saknar verklighetsförankring”.
”Finansministern säger att vi inte har en vårdkris. Finansministern borde besöka Region Östergötland, för att se att krisen redan är här. Budgeten saknar verklighetsförankring. I stället för att satsa och trygga vår gemensamma välfärd vänder finansministern den ryggen, det är ett svek” anser Malin Ragnegård, ordförande Kommunal.
Hos Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv blir det idel beröm. Han ser en budget som är ”betydligt mer expansiv än regeringens tidigare budgetar och innehåller flera bra reformer”.
”Budgeten innehåller nödvändiga satsningar för att få fart på tillväxten, stärka Sveriges konkurrenskraft och få fler i arbete. Det är helt avgörande att regeringen nu arbetar vidare i denna riktning”.
”I ett läge där behoven av satsningar på välfärd och klimatomställning är stora, och dessutom växande, när det kommer till kompetensförsörjning hade TCO velat se andra prioriteringar. Det behövs exempelvis generella ekonomiska tillskott och mer långsiktiga besked till välfärden”, anser TCOs ordförande Therese Svanström.
TCO anser att regeringen har gjort flera felprioriteringar…
* ännu ett jobbskatteavdrag.
* helt skattefri avkastning på investeringssparkonton.
* sänkt bensinskatt och avskaffad flygskatt är fel riktning för klimatpolitiken.
…men gillar
* tillskott till CSN.
* ingen återgång till det tidigare regelverket inom sjukförsäkringen.
* förstärkt anslag till Arbetsmiljöverket.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.