Enligt propositionen, som lämnades för en månad sedan, bör fotografering som sker utan samtycke i en persons privata miljö kriminaliseras och kunna ge straff på upp till två års fängelse. Lagen ska komma åt smygfotografering som syftar till att kränka en individ.
 
Förslaget är dock kontroversiellt och ifjol underkändes ett liknande förslag av lagrådet som ansåg att det inte bör vara själva fotograferandet utan innehållet som avgör vad som är kränkande. Kritiken haglade också från andra håll. Bland andra Journalistförbundet hävdade att förbudet kan försvåra och förhindra pressfotografernas jobb.
 
Den nya propositionen är en avskalad version.
 
Nu har Miljöpartiet och Sverigedemokraterna skickat in varsin motion där de riktar viss kritik mot regeringens förslag. Båda är generellt positiva till att förbjuda kränkande fotografering, men anser att regeringen bör förtydliga vissa delar av propositionen.
 
Miljöpartiet föreslår att lagen ska tidsbegränsas och sedan följas upp efter fem år för utvärdering. I en motion, skriven av Maria Ferm, Peter Eriksson, Mehmet Kaplan och Agneta Börjesson, pekar man ut flera oklarheter som de menar behöver åtgärdas.
 
Bland annat tar riksdagsledamöterna upp att lagförslaget inte kräver att den fotograferande ska kunna identifieras och frågar sig hur en person då kan ”bli utsatt för en åtalbar integritetskränkning om det inte går att identifiera personen på bilden”.
 
Dessutom tycker de att regeringen bör bringa klarhet i exakt vad som menas att befinna sig i privat miljö. ”Vad händer om en journalist bjuder in en företagsledare till en mottagning i sin bostad och hemligen fotograferar företagsledaren när denne begår brottsliga handlingar? Detta är inte företagsledarens bostad men väl i en bostad”, skriver de i motionen. 
 
Miljöpartiet vill också veta hur ett förbud kan komma att påverka journalisternas arbete. Detta tycks dock vara glasklart för Sverigedemokraterna som kräver att regeringen stramar upp förslaget.
 
I en promemoria föreslås att fotografering som sker i journalistiskt syfte inte bör omfattas av lagen. Detta vänder sig partiets rättspolitiska talesperson Richard Jomshof mot. Han anser att det journalistiska ändamålet inte kan ”ursäkta den integritetskränkning hemlig bildupptagning i den privata sfären utgör” och slår fast att ”alla offentliga personer är människor” som någon gång begår ”klandervärda handlingar”.
 
”Denna syn på vad som utgör en försvarlig kränkande fotografering innebär en alltför stor makt att kränka offentliga personers integritet och främjar skvallerjournalistik samt mediedrev i bästa fall, och utgör ett hot mot demokratins lika villkor i värsta fall”, skriver Richard Jomshof.
 
Däremot bör undantaget för journalister gälla när offentliga personer antingen begår brott eller på annat sätt ”bryter mot deras reglerade tjänsteutövning”, som kan avslöjas med ”kränkande fotografering”.
 
Riksdagen väntas rösta om förslaget i maj och lagen föreslås trädda i kraft redan i sommar.