Moderaterna tar strid med Facebook, Google och Starbucks om skatterna

– Vi sänkte och gjorde bolagsskatten mer konkurrenskraftig. Det gör det ännu viktigare att skatten som faktiskt ska betalas verkligen betalas på ett likartat och rättvist sätt. Bolagsskatten tar in över 100 miljarder kronor per år, så det är en viktig skattebas, säger Henrik von Sydow (m), ordförande i skatteutskottet.

 

Igår hölls en hearing i riksdagen med OECDs skattechef Pascal Saint-Amans riksdagen i ämnet. Annars är företagens skattebetalningar knappast något samtalsämne bland svenska konsumenter.
 

– I Storbritannien och USA har företag som Starbucks, Google och Facebook hamnat i fokus för sina skatteupplägg. Vi ser att debatten rör sig från juridik till etik, från varumärken till csr. Det har väckt stort intresse. Det är bland annat därför vi hade diskussionen om internationell skatteflykt och eroderade skattebaser och att konkurrensen mellan företag sätts ur spel.

Henrik von Sydow hoppas att debatten ska komma i gång även i Sverige.

– Jag skulle välkomna en debatt som syftar till att öka tydligheten och öppenheten i multinationella företags finansiella information.

Bolagen som nämns, Facebook, Google och Starbucks, är alla unga. Har det hänt något med skattemoralen?

– Globaliseringen och digitaliseringen av ekonomin skapar möjligheter att ställa nationella skattelagstiftningar mot varandra. Det har blivit lättare att använda kryphål. Det är svårt att veta omfattningen. Men för en liten ekonomi med stora exportberoende företag gäller det värna en bra rättslig struktur för internationell skatterätt.

Hur sköter sig svenska bolag som Volvo och Ikea?

– Det finns några exempel på svenska bolag som också kan öka öppenheten om hur mycket skatt de betalar. Generellt är det svårgenomtränglig materia.

Hur ska konsumenterna involveras?
– I USA och Storbritannien finns ett stort intresse från medier, allmänhet och aktieägare. Allmänheten tycker det är viktigt med rättvisa och rimliga bidrag till det gemensamma. Aktieägarna vill veta vilka skattrisker bolaget tar. Så vi kan förutse vi kan en debatt de multinationella företagens effektiva skattenivåer.

Hur kommer man åt problemet?
– Inom OECD drivs projektet BEPS (base erosion and profit shifting).  Det kan leda till nationella skattelagstiftningar som försvårar skatteflykt och överenskommelse om prissättning vid affärer som görs inom koncerner och hur driftstället definieras.

– I kölvattnet ser vi också hur skattefrågan blir mer strategisk för stora bolag som inrättar nya tjänster som ’tax risk officer’. Företagen vill ha bättre kontroll över hur mycket skatt de betalar och ta mindre risker.

Bolag som Google gör affärer i Sverige och fakturerar via Irland och konkurrerar på så vis på olika villkor med exempelvis Bonniers. Hur ser ni på det?

– Den digitala ekonomin är en del i det arbete som OECD nu bedriver.